Därför behövs skolkunskap.se I många skolor, främst i socioekonomiskt utsatta områden, får en väldigt stor andel elever inte behörighet till gymnasiet. Skolkunskap.se inspirerar högstadielärare med nya och nyare vetenskapliga rön inom pedagogik och psykologi, insikter och goda exempel. Forskare och andra med kunskap skriver själva inlägg så att de blir tillräckligt djuplodande för att konkret hjälpa dessa lärare hjälpa den gruppen unga att få behörighet till gymnasiet.

i Elev- och lärarstöd/Pedagogik

Lästiden nedan är ca 4 min.
Klicka och läs en grundligare version på ca 10 min, men som även delvis innehåller nedanstående information.

(Det är viktigt att veta att denna webb-tidskrift är i början av att byggas upp med intressant material.)

Av redaktör Timothy Tore Hebb.

Hej!

Skolkunskap.se är webb-tidskriften inriktad på expertkunskap som hjälper högstadielärare att med ofta ny, pedagogisk och psykologisk forskning, och på andra sätt, möta den stora utmaningen att hjälpa fler unga i främst socioekonomiskt utsatta områden att få behörighet till gymnasiet.

Med bland annat ny, pedagogisk forskning, ny, psykologisk kunskap, annan ny expertkunskap, goda exempel, skolerfarenheter, skolinsikter, lärarinsikter och lärarerfarenheter. Ofta ny kunskap, eller ny för många lärare, men också lite äldre framtagen kunskap som inte nått fram till alla som behöver den.

Kunskap som utformas att vara tillräckligt djuplodande och förklarande så att dessa högstadielärare med ett så svårt uppdrag kan få en verkligt djup förståelse för den nya kunskapen, som exempelvis hur en ny, pedagogisk metod används. Det finns ingen sådan kunskapskälla för dessa lärare med ett så svårt ansvar idag.

Antingen är det skissartade och mer eller mindre ytliga tidskriftsartiklar eller komplex och mycket omfattande forsknings- och expertrapporter där ofta enbart vissa delar kan hjälpa dessa högstadielärare. Fast lärarna behöver få en grundligt anpassad förklaring riktad mot just dem av de intressanta delarna. Forskaren och författaren till rapporter gör det häri med egna inlägg.

De här eleverna behöver de bästa metoderna för att hjälpa dem att få behörighet till gymnasiet. Ofta använder skolor metoder som de är vana vid och de kan vara äldre och inte de bästa.

I högstadier i socioekonomiskt utsatta områden får ofta cirka 50 procent, ibland en mindre andel, av eleverna den behörigheten.

Och nästan alltid annars, även i skolor där andelen som får behörighet är hög, finns det liknande andelar i vissa grupper som inte får den behörigheten. 2019 var andelen som fick den i snitt i hela Sverige 84,3 procent och då ingår gruppen nyinvandrade elever med max fyra år i svensk skola. Bland gruppen nyinvandrade elever enbart fick 28,9 procent behörighet till gymnasiet. Källa: Skolverket.

Detta gäller till de nationella programmen på gymnasiet, de tolv yrkesprogrammen och de sex högskoleförberedande.

Skolkunskap.se är först och främst en specialtidskrift som enbart är tänkt för att hjälpa högstadielärare med den avgörande utmaningen, med dess ofta särskilda krav i utsatta områden och skolor, där behörigheten till gymnasiet är mycket låg.

De särskilt utsatta och utsatta områdena är sammanlagt 50 stycken och utspridda över hela landet. Och det finns 10 riskområden. Klassificeringen har väckt stor kritik bland många boende och lokalpolitiker, men polisen motiverar den med att den gör det möjligt att veta hur de bör prioritera sina resurser eftersom den visar var de sociala behoven är som störst.

Uteslutande med egna inlägg presenterar forskare sina avhandlingar och experter sina rapporter samt lärare och rektorer hur det djuplodande går till när deras skolor lyckas väl att hjälpa sina elever till gymnasiebehörighet. 

Kringlaskolan i Södertälje hade häromåret 75 procent, när det räknades, elever med annat modersmål än svenska. Andelen som fick behörighet till ett nationellt program på gymnasiet 2019 (senaste räknade siffran) var 88,2 procent och då ingår nyinvandrade elever med max fyra år i svensk skola. Det är följaktligen 3,9 procentenheter högre än rikssnittet. Källa: Skolverket.

Här gick Greta Thunberg ut högstadiet och hon har sagt i flera intervjuer hur nöjd hon är med skolan. Kringlaskolan har bidragit till att utveckla pedagogiken Läslabbet som är effektiv för att lära elever svenska. Skolkunskap.se ska till exempel tydligt berätta hur den pedagogiska metoden går till.

När forskare och experter skriver egna inlägg kan de dessutom ange vilka sidor som är intressanta i de egna avhandlingarna och rapporterna och sedan utveckla det som står så det blir än intressantare för dessa högstadielärare. Och de kan peka på annan forskning som är viktig för lärarna. Det här kan ingen annan göra utom de synnerligen väl insatta. 

Behovet av denna expertkunskap är stor hos nyutexaminerade lärare.

Från en artikel i Svenska Dagbladet, den 23 september 2017: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, säger Magnus Bring, som då var lärarkandidat.

Och glöm inte bort att den stora lärarbristen som växer kraftigt gör att många fler med största sannolikhet blir obehöriga framöver. De kommer inte ha gått lärarhögskolan och i många fall inte läst pedagogik på universitetet alls. Den kunskap skolkunskap.se erbjuder kan vara speciellt viktig för dem som utbildningskälla. Och behöriga lärare kan verkligen välja vilken skola de vill jobba på framöver.

Skolverkets prognos är att bristen på lärare ökar till 45 000 om 15 år, enligt Peter Fredriksson, generaldirektör vid skolverket, som kallar detta för en ödesfråga.

Experter på till exempel utbildningsförvaltningar kan också få skriva egna inlägg om angelägna frågor som kan hjälpa lärarna. Många kommuner skriver användbara, högintressanta och -initierade rapporter. Kommunerna kan informera om nya och nyttiga rapporter på skolkunskap.se som en kanal till dessa lärare. Utöver de kanaler kommunerna har själva. Om de vill. 

Lärare och andra kunniga kan själva även göra egna intervjuer med forskare och andra som de är intresserade av och tycker har viktig kunskap. Men det är, som sagt, främst forskarna, experterna och andra initierade som ska skriva egna inlägg.

Skolkunskap.se är en vederhäftig kunskapsplattform utifrån specifikt svenska behov. Källor är universitet, skolmyndigheter och utbildningsförvaltningar. Men utländsk expertkunskap kan också hjälpa. Många länder betonar egna sorters metoder och de kan vara väldigt effektiva även i vår kontext.

Utländsk skolforskning och goda, utländska exempel tas ibland upp i svenska tidningar och tidskrifter, men då sker det också oftast ytligt och skissartat. Jag har inte hittat andra tidningar och tidskrifter i Sverige där det skett mer djuplodande och direkt anpassat för Skolkunskap.se:s målgrupp. 

Och, som nämnts, lite äldre forskning, som avhandlingar, granskningar, expertrapporter, men vilka tyvärr försvunnit från radarn och där det krävs lite tid för att hitta materialet, får också en plats. Trots att det fortfarande är lika viktigt som när det var nytt. Att hitta det intressanta materialet är inte lätt, men jag har kunskap och lång erfarenhet att just söka reda på intressant kunskap. 

Allt intressant och viktigt kommer inte kunna presenteras, men en avgörande del.

Den ena huvudrubriken är Pedagogik och här ingår ny forskning och kunskap för att bland annat hjälpa lärarna i undervisningen och eleverna i lärandet

Elev- och lärarstöd, som är den andra huvudrubriken ovan, utreds: att stärka bland annat lärarnas och elevernas självkänsla och motivation, vilket är villkor för att lyckas. Liksom förmågan till konflikthantering. Högst angelägen är kunskap för att hjälpa läraren utveckla lärarrollen.

Gruppen elever som inte får behörighet har många gånger en synnerligen mörk bild av sin framtid, vilket gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. Som lärarvikarie i en högstadieskola i ett utsatt område för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen väldigt begåvad, då svarade hon att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s.

Den självkänslan mötte jag inte sällan. Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag i socioekonomiskt utsatta områden, har den självkänslan blivit mer spridd och djupare. Min bror var kommunpolis på Järvafältet tills nyligen — han pratade med elever i skolor där — och det är hans upplevelse också.

Det var bland annat reaktionen från åttondeklassaren som fick mig att se behovet av en tidskrift som den här. Så jag har haft idén ett tag. Vetenskap, psykologi, sociala frågor och pedagogik har jag skrivit om sedan jag gick på journalisthögskolan i Göteborg.

Här är ett konkret skäl — bara för att kort visa ett — till varför skolkunskap.se är angelägen: Hassan Sharifs avhandling på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt — Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsprogram”, 2017, innehåller viktiga aspekter för att bättre förstå hur 16 unga, så kallade nyanlända ungdomar, upplevde sin situation i den svenska skolan när de nyligen kommit till Sverige och varit här i några få år. Så vid det laget var de inte speciellt nyanlända.

Gemensamt för de irakiska ungdomarna var bland annat att de uppfattade det som ett stort problem att de blev betraktade utan individualitet i den nya, svenska kontexten. Utan de blev enbart uppfattade som irakier, som en grupp, tyckte de. Men de uppfattade det även själva som svårt att finna en ny individualitet i den nya, svenska kontexten.

Författaren konstaterar hur viktigt det svenska språket och att klara skolan blir för att göra resan mot en form av ny, svensk individualitet som fungerar för den unga personen, men som också accepteras av det svenska majoritetssamhället.

Forskning visar på spiralen nedåt när en dålig självkänsla leder till sämre skolresultat, vilket leder till än sämre självkänsla, som innebär mer negativa skolresultat, och så vidare neråt. Den måste brytas! All den effektiva kunskap som tas fram av forskare och experter måste nå ut på rätt sätt till dessa högstadielärare. Att det inte görs redan och sedan länge är verkligen konstigt.

Det finns en ganska ny sorts pedagogik som baseras på vetenskap och heter relationell pedagogik och den utgår just ifrån hur en lärare genom att bygga upp en stödjande och lyssnande relation till elever som behöver det kan få de eleverna att må bättre och bli mer motiverad i skolan. Det är ett av inläggen som nu finns på skolkunskap.se. Utöver att klicka här går det att nå inlägget om relationell pedagogik via introsidan. Inlägget innehåller beskrivning, hänvisning till ytterligare, fördjupad beskrivning, vetenskaplig litteratur och framgångsrika skolexempel. Så kommer inläggen ungefär se ut på skolkunskap.se, men då kommer det vara främst forskare och experter som skriver dem.

Skolkunskap.se presenterar inga svar utan är ett underlag för egen kunskaps- och idéutveckling. Forskning visar exempelvis ofta på olika slutsatser. 

Här står det mer grundligt (lästid ca 10 min) om varför kunskapsplattformen behövs och vad den innehåller: Om skolkunskap.se. Under den rubriken utvecklar jag mer omfattande informationen som du nyss läst, men en stor del av det du läser här finns med i den versionen. Om du vill veta mer i detalj hur utmaningen definieras och hur den ska mötas av skolkunskap.se.

Under rubriken Redaktör står det om vem jag är och här anges en del av mina meriter som gör mig lämplig att vara redaktör för en sådan här specialtidskrift, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden. Med länkar till några utvalda arbetsprover.

För bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Det finns ett stort behov av den här nyttiga kunskapen idag och det finns ingen liknande tidskrift med detta specialområde som fördjupas och specialanpassas för dessa högstadielärare. Här går det att samla kunskapen, den som hela tiden tillkommer, som är utspridd över hela landet, på en plats. Forskningen, expertrapporterna och de goda skolexemplen samt lärarnas kunskap och kommunernas erfarenheter och utredningar.

Utmaningen ser likadan ut över hela landet och här samlas den spridda kunskapen, den som lättillgängligt måste delas. Det görs enkelt på Facebook och Twitter och det går såklart att mejla länken till artikeln. Det finns alltid en bra kommentarsfunktion så lärare och andra kan diskutera inlägg.

Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i skolorna som redan tidigare hade en ansenlig, pedagogisk utmaning. Nyinvandrade elever har ofta koncentrerats till skolor i utsatta områden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Tackar för att du läst!

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare

Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments