Därför behövs skolkunskap.se I många skolor, främst i socioekonomiskt utsatta områden, får väldigt många elever inte behörighet till gymnasiet. Skolkunskap.se inspirerar högstadielärare med nya, vetenskapliga rön, psykologisk kunskap, insikter, debatter och goda exempel. Forskare och andra med insikter skriver själva och intervjuas initierat. För att stödja och hjälpa just den gruppen unga att få behörighet till gymnasiet.

i Elevstöd/Pedagogisk forskning

Lästiden nedan är ungefär 3 min.
Läs en grundligare version på ca 10 min.

(Det är viktigt att veta att denna webb-tidskrift är i början av att byggas upp med intressant material.)

Av redaktör Timothy Tore Hebb.

Hej!

Skolkunskap.se inspirerar högstadielärare att med ofta ny, pedagogisk forskning, och på andra sätt, möta den stora utmaningen att hjälpa fler unga i främst socioekonomiskt utsatta områden att få behörighet till gymnasiet.

Med bland annat ny, pedagogisk forskning, psykologisk kunskap, goda exempel, insikter och erfarenheter.

Skolor där ofta cirka 50 procent och till och med en mindre andel av eleverna får behörighet till gymnasiet.

Och nästan alltid annars, även i skolor där andelen som får behörighet är hög, finns det liknande andelar i vissa grupper som inte får den behörigheten. 2019 var andelen som fick den i snitt i hela Sverige 84,4 procent. Bland så kallade nyanlända fick ungefär 30 procent behörighet.

Detta gäller till de nationella programmen på gymnasiet, de tolv yrkesprogrammen och de sex högskoleförberedande.

Skolkunskap.se är först och främst en specialtidskrift som enbart är tänkt för att hjälpa högstadielärare med den avgörande utmaningen, med dess ofta särskilda krav i utsatta områden och skolor, där behörigheten till gymnasiet är mycket låg.

Genom intervjuer och egna inlägg presenterar exempelvis forskare sina avhandlingar och experter sina rapporter samt lärare och rektorer hur det går till när deras skolor lyckas väl att hjälpa sina elever till gymnasiebehörighet. Även kunniga inom psykologi och elever som lyckats vända sin skolutveckling skriver egna inlägg och blir intervjuade.

Det är stor betoning på egna inlägg eftersom då får den med expertisen själv redogöra för ämnet och då kan förklaringen bli rätt och skräddarsydd för dessa högstadielärare. Kunniga på till exempel utbildningsförvaltningar kan få skriva egna inlägg och bli intervjuade om specifika och angelägna frågor som kan hjälpa lärarna. Kommunerna kan använda skolkunskap.se som en kanal mot dessa lärare.

En viktig del är att lärare själva får bidra genom att göra egna intervjuer med forskare och andra som de tycker är intressanta.

Skolkunskap.se är en vederhäftig kunskapsplattform utifrån specifikt svenska behov. Här där den pedagogiska inriktningen ofta skiljer sig från hur den ser ut utomlands. Många länder betonar egna sorters metoder.

Informationen inspirerar och högstadielärarna ska få bra svar på de frågor som ställs. Det länkas till hela avhandlingar och expertrapporter, så att en lärare kan sätta sig in i ämnet djupare om det behövs.

Och äldre forskning, som avhandlingar, granskningar och expertrapporter, till exempel från Skolverket, Skolinspektionen och utbildningsförvaltningar, vilka försvunnit från radarn och där det krävs lite tid för att hitta materialet. Trots att det fortfarande är lika viktigt som när det var nytt. Skolverkets och Skolinspektionens angelägna rapporter förbises av många, men innehåller nästan alltid användbar kunskap som bygger på forskning.

Glöm inte bort att den stora lärarbristen gör att många är obehöriga, de har inte gått lärarhögskolan eller i många fall inte läst pedagogik på universitetet. Den kunskap skolkunskap.se erbjuder kan vara synnerligen viktig för dem. Framöver kommer underskottet av behöriga lärare att bli mycket stort och Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, definierar detta som en ödesfråga.

Två pedagogiska forskningsområden är aktuella på skolkunskap.se(1) kunskapsinspiration baserad på pedagogisk forskning för att hjälpa lärarna att undervisa gruppen som idag inte får behörighet till gymnasiet samt (2) att stärka lärarrollen på olika sätt, och här ingår psykologisk kunskap, som hur kan en lärare effektivt motivera en utåtagerande elev.

En annan överrubrik utgår ifrån att ge eleven olika sorters elevstöd och här ingår bland annat (1) konflikthantering, (2) självkänsla, (3) motivation och (4) inkludering. Självkänsla är ofta en grund för lärande för den här specifika gruppen, för att kunna tro på sina möjligheter och att kunna ta fram motivationen, visar forskning.

Gruppen elever som inte får behörighet har många gånger en synnerligen mörk bild av sin framtid, som gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. Som lärarvikarie i en högstadieskola i ett utsatt område för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen väldigt begåvad, då svarade hon att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s.

Den självkänslan mötte jag inte sällan. Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag i socioekonomiskt utsatta områden, har den självkänslan blivit mer spridd och djupare. Min bror var kommunpolis på Järvafältet tills nyligen och det är hans upplevelse också.

Det var bland annat reaktionen från åttondeklassaren som fick mig att se behovet av en tidskrift som den här. Vetenskap, sociala frågor och pedagogik har jag skrivit om sedan jag gick på journalisthögskolan i Göteborg.

Här är ett konkret skäl — bara för att kort visa ett — till varför skolkunskap.se är angelägen: Hassan Sharifs avhandling på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt — Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsprogram”, 2017, innehåller viktiga aspekter för att bättre förstå hur 16 unga, så kallade nyanlända ungdomar, upplevde sin situation i den svenska skolan när de nyligen kommit till Sverige och varit här i några få år. Så vid det laget var de inte speciellt nyanlända.

Gemensamt för de irakiska ungdomarna var bland annat att de uppfattade det som ett stort problem att de blev betraktade utan individualitet i den nya, svenska kontexten. Utan de blev enbart uppfattade som irakier, som en grupp, tyckte de. Men de uppfattade det även själva som svårt att finna en ny individualitet i den nya, svenska kontexten.

Författaren konstaterar hur viktigt det svenska språket och att klara skolan blir för att göra resan mot en form av ny, svensk individualitet som fungerar för den unga personen, men som också accepteras av det svenska majoritetssamhället.

Forskning visar på spiralen nedåt när en dålig självkänsla leder till sämre skolresultat, vilket leder till än sämre självkänsla, som innebär mer negativa skolresultat, och så vidare neråt.

Skolkunskap.se presenterar inga svar utan är ett underlag för egen kunskaps- och idéutveckling. Forskning visar till exempel ofta på olika slutsatser. 

Här står det mer grundligt om varför kunskapsplattformen behövs och vad den innehåller: Om skolkunskap.se. Under den rubriken utvecklar jag mer omfattande informationen som du nyss läst. Om du vill veta mer i detalj hur utmaningen definieras och hur den ska mötas av skolkunskap.se.

Under rubriken Redaktör står det om vem jag är och här anges en del av mina meriter som gör mig lämplig att vara redaktör för en sådan här specialtidskrift, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor och pedagogik som specialområden. Med länkar till några utvalda arbetsprover.

För bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Det finns ett stort behov av den här informationen idag och det finns ingen liknande tidskrift med enbart detta specialområde. Här går det att samla kunskapen, den som hela tiden tillkommer, som är utspridd över hela landet, på en plats. Forskningen, expertrapporterna och de goda skolexemplen samt lärarnas kunskap och kommunernas erfarenheter och utredningar.

Utmaningen ser likadan ut över hela landet och här samlas den spridda kunskapen, den som lättillgängligt måste delas. Detta kan dessutom bli en kompletterande kanal för kommuner som vill kunna kommunicera med gruppen lärare.

Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i skolorna som redan tidigare hade en ansenlig arbetsbörda. De så kallade nyanlända har ofta koncentrerats till skolor i utsatta områden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Tackar för att du läst!

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare

Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments