“Reject every system… however subtle or ingenious, which is not founded on fact and observation.”

Upplysningsfilosofen David Humes (1711-1776) grundprincip är vägledande för skolkunskap.se
 

Lästiden nedan är ungefär 10 min.

Eller läs kortare version på ca 3 min.

TYDLIG FÖRKLARING
(Det är viktigt att veta att denna webb-tidskrift är i början av att byggas upp med intressant material.)


Av redaktör Timothy Tore Hebb.

Hej!

Det behövs en grundligare förklaring till varför webb-tidskriften skolkunskap.se är nödvändig idag för att kunna värdera behovet av den. Och för att visa på kvalitetsnivån, den måste vara hög för att kunna möta utmaningen.

Skolkunskap.se är en experttidskrift med det tydliga fokuset att hjälpa lärare på högstadiet att hålla sig uppdaterade på bland annat ny, pedagogisk forskning och goda exempel. 

Kunskap som kan hjälpa fler elever få behörighet till gymnasiet.

Målgruppen är högstadielärare i skolor där väldigt många elever inte får behörighet till gymnasiet. Det gäller särskilt kunskap för att stödja högstadieelever i socioekonomiskt utsatta områden.

Här identifieras mer i detalj vilka utmaningarna är och hur skolkunskap.se ska möta dem. Det här är dessutom en god lägesrapport av utmaningarna för lärarna, skolorna och samhället.

I åtskilliga skolor i Sverige idag är andelen som inte får behörighet till gymnasiet cirka 50 procent, eller till och med en högre andel. I skolor där delen som totalt sett får den behörigheten är hög kan andelen som inte får den vara betydande i vissa grupper.

Rikssnittet var 84,4 procent 2019. Och andelen som fick behörighet bland så kallade nyanlända var ungefär 30 procent.

Detta gäller de nationella programmen på gymnasiet, de tolv yrkesprogrammen och de  sex högskoleförberedande.

Därför finns det ett behov av nya, effektiva, pedagogiska metoder för just den gruppen.  

Att hjälpa fler elever på högstadiet få behörighet till gymnasiet är en av Sveriges mest angelägna utmaningar just nu, och att påstå att den är akut är faktiskt inte att överdriva. Till slut verkar alla överens om den saken.

Webb-tidskriften skolkunskap.se stödjer lärare på högstadiet med den senaste och bästa, pedagogiska forskningen. Den hjälper lärarna att hjälpa fler elever att få behörighet till gymnasiet.  

Forskare skriver egna inlägg och intervjuas, liksom författare av expertrapporter och granskningar på till exempel Skolverket och Skolinspektionen. Det gäller också författare till rapporter och kunniga på kommuners utbildningsförvaltningar.

Banbrytande, ny kunskap kan nå högstadielärarna. Inga lärare har tid att själva hålla koll på all ny kunskap. Var finns den någonstans? Det skrivs exempelvis många avhandlingar och expertmyndigheter publicerar många rapporter.

Avhandlingar och rapporter kan vara flera hundra sidor och jag har ofta hört av författarna att de tycker att det är tråkigt att inte de grupper de vill nå ut till hittar och läser deras forskning. Få lärare hinner läsa en hel avhandling eller en hel, lång expertrapport.

Forskare som precis doktorerat och har mycket intressant kunskap att dela med sig av till dessa högstadielärare kan skriva egna inlägg och intervjuas. Där kan de vidareutveckla delar som är betydelsefulla för skolkunskap.se:s målgrupp.  Låt säga att det är sidorna 182-197 i en avhandling. Sedan kan det länkas till hela avhandlingen. 

Detsamma gäller för författare av olika sorters expertrapporter. Som när utbildningsförvaltningar skriver egna. De författarna kan även föreslå annat spännande material som det länkas till.

Det krävs många gånger speciella metoder för att hjälpa den här gruppen elever, varav en betydande andel ofta är så kallade nyanlända elever. Skolorna som redan hade den största utmaningen har också i regel varit de som tagit emot flest nyanlända elever. Så ser läget ut.

På introsidan skolkunskap.se finns en intervju i skriven form och en videointervju (5.20 min), vilka delvis delvis utgår ifrån hur skolan kan förebygga att unga killar i dessa områden blir kriminella. Men de insatser som diskuteras, och som bygger på forskning och den forskningen redovisas samt det länkas till originalkällor, är allmänna och kan användas av många elever som behöver extrastöd för att klara skolan. Utan att de är i riskzonen att bli kriminella.

I den ena intervjun förklarar Bojan, tidigare ungdomskriminell, hur lärare hjälper honom att stärka självkänslan, motiverar och på andra sätt hjälper honom att läsa in högstadiet. Just den sortens stödjande relation är effektiv i hans fall och här förklaras varför utifrån forskning. Det länkas till den forskningen och en lärares berättelse om hur just den lyssnade och stödjande relationen förändrade hans förhållande till de ”svåra” killarna. Men relationell pedagogik kan hjälpa alla sorters elever som behöver stöd i skolan. Till exempel att ta fram sin motivation.

I den andra intervjun berättar Jacob, tidigare tyngre kriminell, hur skolan kunnat göra annorlunda för att han kanske aldrig skulle ha blivit tungt kriminell, vilket han inte är längre. Enligt Jacob var ett skäl till att han struntade i allt, blev ungdomskriminell, att han placerades i en OBS-klass (de finns inte längre och hette egentligen observationsklass) och kände sig helt exkluderad och annorlunda än alla andra. Idag finns istället särskilda undervisningsgrupper.

Men om dagens särskilda undervisningsgrupper organiseras på fel sätt kan effekten bli likadan som med OBS-klasser. Att de eleverna med dagens särskilda stödform förlorar kontakten med sina tidigare klasskompisar och att de eleverna blir exkluderade och isolerade. Att skickas till en annan skola är till exempel en allvarlig riskfaktor.  

I bakgrundstexten till intervjun med Jacob redogörs också för Skolinspektionens granskning 2014 om hur en bra och en dålig särskild undervisningsgrupp organiseras och fungerar, med stöd i forskning.  

Skolinspektionen säger att granskningen i allra högsta grad fortsätter gälla framöver.

Skollagen slår fast att särskilda undervisningsgrupper ska finnas som särskild stödform och då måste de användas på bästa sätt för eleverna som går i dem och för alla andra elever i den reguljära klassen. Om de fungerar blir lärandemiljön bättre för alla elever. Alla sorters elever, inte bara utåtagerande, kan behöva stöd i en särskild undervisningsgrupp. I skolor där en stor andel inte får behörighet till gymnasiet är det behovet ofta stort.

Det är två inlägg för att få en bild av hur skolkunskap.se är uppbyggd. Det är högaktuella och betydelsefulla frågor som diskuteras vederhäftigt, med forskningsstöd och goda exempel.

Och så alla goda exempel som måste spridas. Till exempel Kringlaskolan i Södertälje, där Greta Thunberg gick på högstadiet, med 75 procent elever med annat modersmål än svenska, lyckas väl. Hon är mycket nöjd med sin skola. Där fick cirka 85 procent behörighet till gymnasiet. Skolan har utvecklat en metod de kallar Läslabbet — där läsning är en grundsten — skolkunskap.se låter en av de ansvariga lärarna berätta grundligt om hur den fungerar i ett eget inlägg. På Bredängsskolan har de fördubblat behörigheten till gymnasiet. Hur gör de exakt?

Här får högstadielärare en källa till intressanta, vetenskapliga rapporter, goda exempel och debatt samt möten med forskare och andra som tillför intressanta perspektiv och insikter inom pedagogik. 

Att stärka självkänslan, motivationen och inkluderingen hos gruppen elever är mycket ofta villkor för att lyckas. Liksom konflikthantering. De utmaningarna ingår i Elevstöd, som är en av rubrikerna ovan.

En annan rubrik är Pedagogisk forskning och här ingår stöd för att hjälpa dessa elever i lärandet respektive lärare i lärarrollen. Intressant och ny forskning tillkommer hela tiden om hur lära ut effektivt. Kunskapen utvecklas.

Hur undervisar en lärare bäst i en klass med många omotiverade och flera utåtagerande elever? Hur når läraren fram? Vilken metod passar mig? Det krävs att läraren prövar sig fram. Många säger att det tog flera år att hitta sitt sätt, men det ska inte behövas flera svåra år för att hitta dit när det finns många fungerande, pedagogiska strategier, ofta nya, som ger stort stöd. Forskning och goda exempel som i varje fall kan vara ett viktigt stöd.

Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, beskriver väl varför skolkunskap.se behövs. I en intervju i Svenska Dagbladet, publicerad den 3 mars 2019:

Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.

Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.

De unga som inte har utbildning får än svårare framöver — de enklare men ändå ganska välbetalda arbetena försvinner redan runt oss allt snabbare till följd av att maskiner tar över. Som på ICA, McDonald’s och inom lagerhushållning. Snart även inom buss och taxi, och snart är inom cirka tio år. Och alla andra arbeten av den sorten.

Det blir en ofantlig utmaning att höja utbildningsnivån för de lägst utbildade. Flera trovärdiga uppskattningar visar på att 20-30 procent av de enklare arbetena kan försvinna inom 10-15 år.

Jag heter Timothy Tore Hebb och är grundare och redaktör och har varit lärarvikarie på högstadier i bostadsområden och skolor med socioekonomiska utmaningar, där en stor andel inte får behörighet till gymnasiet. Har dessutom varit ansvarig för ett kollo med många unga härifrån.

Forskning visar att många elever kan höja sin skolprestation avsevärt om deras självkänsla stärks, om de blir motiverade och inser att de faktiskt har möjligheter om de kan klara skolan. Men då måste de ha rätt stöd.  Inlägget med Bojan som det hänvisades till nyss är ett sådant exempel.

Inriktningen på tidskriften är tydlig och enkel därför att det är inom de områdena som tidigare nämndes eleverna behöver stöd.

Jag har länge arbetat som journalist med att göra komplex information användbar för akademiska yrkesgrupper. Har arbetat som frilansjournalist och på olika sätt som informatör för bland annat Vetenskapsrådet, Stockholms stad, Lärarförbundet, Liber Läromedel och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Och jag har inte hittat en liknande specialtidskrift med det specialområde skolkunskap.se har i Sverige eller utomlands.

När exempelvis facktidskrifter för lärare skriver om ämnen som skolkunskap.se innehåller är de artiklarna ofta intressanta, men den som intervjuas får sällan utveckla sina idéer tillräckligt för att gruppen högstadielärare som denna tidskrift vänder sig till ska förstå ämnet mer. Så är det faktiskt. Och de facktidskrifterna skriver inte heller så frekvent om det specialområde skolkunskap.se fokuserar på.

Lite äldre avhandlingar, expertrapporter och kunskapsgranskningar från bland annat Skolverket och Skolinspektionen samt rapporter från olika kommuners utbildningsförvaltningar, med mera, möter i regel samma öde som intressanta artiklar i de lärartidningar som finns, de som skriver sällan om det här specialområdet och nästan alltid gör det relativt översiktligt. De glöms snabbt bort och informationen är inte utformad för att ge högstadielärarna nytta.

Materialet behöver inte vara särskilt gammalt, bara ett eller två år, för att det ska glömmas bort och bli mer svårt att hitta.  Trots att det materialet innehåller mycket kunskap, forskning, goda exempel och insikter, som måste påminnas om och eventuellt kompletteras med en intervju därför att det är så fundamentalt nyttigt.

På skolkunskap.se länkas det till det materialet.

Den informationen är en kunskapsbas för att hjälpa högstadielärare i skolor med stora, socioekonomiska utmaningar.

För utmaningen är minst sagt stor. Elevernas bild, de eleverna som inte får behörighet, av framtiden är ofta så mörk att de tror att de inte har någon chans hur de än gör. Därför försöker många inte ens, trots att de egentligen kan. Det vet jag från tiden som lärarvikarie och föreståndare på ett kollo med unga från socioekonomiskt utsatta områden.

Att stärka deras självkänsla, motivation och inkludering är villkor för att ha framgång. Det är synnerligen svårt att uppnå för många elever.

Men en lärare måste också kunna hantera konflikter. För lärandemiljön och för att känna sig trygg.

Från en artikel i Svenska Dagbladet, den 23 september 2017: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, säger Magnus Bring, som då var lärarkandidat.

Om ingen förändring sker måste många fler av lärarna, som andel och till antalet, troligtvis i socioekonomiskt utsatta områden framöver bli obehöriga, eftersom behöriga kan välja andra skolor när lärarbristen ökar. Skolverkets prognos är att bristen på lärare ökar till 45 000 om 15 år, enligt Peter Fredriksson, generaldirektör vid Skolverket, som kallar detta en ödesfråga.

Obehöriga utan pedagogisk utbildning kan ha särskild nytta av en specialtidskrift som skolkunskap.se.

Alla lärare har nytta av ny kunskap som utgår ifrån till stor del ny forskning och goda exempel. Även de med stor kunskap kan få nya inblickar.

Till skolor i utsatta områden har dessutom en stor andel så kallade nyanlända elever kommit och deras förutsättningar varierar kraftigt. Klassläraren ska under de omständigheterna se till att undervisningen är anpassad för varje elev i klassen.

Om det blir för svårt är risken stor att eleven ger upp. Många lärare vittnar om hur till exempel nyanlända elever varit inställda på att studera de första veckorna, men när insikten om att det är för svårt sjunker in åker kepsarna på.

Relationell pedagogik, som är en ganska ny inriktning på pedagogisk forskning, ger läraren kunskap för att bygga en individuell relation till många elever och då blir det också lättare att veta på vilken nivå den enskilda eleven ska få sin undervisning. Bojan, som intervjuas på skolkunskap.se och länken angavs tidigare, kunde börja läsa in högstadiet därför att hans nya lärare just hade en inlyssnande och personligt stödjande roll för honom.

Och elever med autismspektrumtillstånd och ADHD inkluderas också i dessa reguljära klasser. Klassläraren har minst sagt ett stort ansvar.

Och det finns en speciellt svår uppgift som förhoppningsvis skolkunskap.se kan hjälpa högstadielärarna med. De som är i riskzonen att bli kriminella har många gånger en nattsvart bild av framtiden.

I den åldern när konsekvenstänkandet kraftigt brister. Hur förändras den riskgruppens beteende effektivast? Hur får den gruppen bättre självkänsla? Hur kan skolan bli ett alternativ?

Men skolkunskap.se är främst tänkt för alla som inte alls är i riskzonen att bli kriminella. Fast också de i den riskzonen och de som har tagit det steget har självklart nytta av det expertunderlag som handlar om hur lärare kan ge stöd och pedagogiska verktyg till hela gruppen elever som måste hjälpas till behörighet.  Och tvärtom, som visat med Jacob och Bojan tidigare.

Det slutar inte här. Kommunerna måste spara pengar och bördan blir många gånger ännu tyngre för de lärare som redan har det tyngsta ansvaret.

Facktidskriften Skolvärlden gjorde en undersökning bland fackligt aktiva lärare 2019. Åtta av tio berättade att deras skola gjorde nedskärningar 2019 och sju av tio svarade att deras skola planerar ytterligare nedskärningar 2020. Den artikeln ger en bra bild av hur svårt lärarna har det.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Lärare kan skriva egna inlägg och bli intervjuade om sin verklighet. På så sätt kan de dela kunskap och erfarenheter. Kanske kan det bidra till att de känner sig mindre ”övergivna”.

Skolkunskap.se är nästan uteslutande uppbyggd på det enkla sättet: antingen skriver enskilda personer med viktig och spännande information egna inlägg eller så intervjuas (även poddar) de en och en tillräckligt omfattande så att den kunskap de förmedlar blir intressant för och användbar av högstadielärarna. Tydliga frågor besvaras och därför behöver inläggen och intervjuerna inte vara så långa. Men de måste ge lärarna konkret nytta.

Och när en forskare eller annan med kunskap får utveckla och ansvara för sitt eget resonemang blir det inga otydligheter om vem som är källan till informationen.

Under rubriken Redaktör ovan kan du läsa om mina studie- och arbetsmeriter, vilka gör mig lämplig att ansvara för en webb-tidskrift av det här slaget. 

Skolkunskap.se är en mötesplats där det går att samla och ta del av detta intressanta material i all dess variation, vilket annars inte har en samlande plattform.

Intervjuerna med Bojan och Jacob (samt redogörelser för den form av stöd de fick, med forskningsunderlag) på introsidan ger en bra förståelse för hur skolkunskap.se byggs upp.

Den första texten på introsidan (Därför behövs skolkunskap.se) innehåller något annan information som kan vara intressant. Men även sådan som redan står i denna text. Det tar ungefär tre minuter att läsa den. Fast det räcker utomordentligt att bara ha läst den här.

Kunskapsinsatsen blir gemensam för hela Sverige. Kommuner har mycket att lära av varandra, men det saknas idag en kunskapsplattform för att ta del av varandras erfarenheter och goda exempel. 

En del kommuner författar, som sagt, egna expertrapporter som kan hjälpa målgruppen för skolkunkaps.se, och många har anställda med stor kompetens som kan förmedla kunskap, erfarenheter och goda exempel allmänt.

Det är förfärligt att den stora kunskap som enskilda kommuner har ofta inte delas mellan landets olika delar. Trots att utmaningen mer eller mindre ser likadan ut över hela landet. 

Precis som att det gäller den betydelsefulla kunskapen som tas fram på alla universitet. Och alla goda exempel när högstadieskolor med utmaningar har hög behörighet till gymnasiet eller har lyckats höja den kraftigt. Hur gör de exakt?

Det handlar om att involvera lärarna på deras egna villkor. Detta blir en avgörande och stor byggsten: Lärare får själva göra intressanta intervjuer, och då bestämmer de såklart vem de vill intervjua.  

Och då kan intervjuerna bli specialanpassade för deras kollegor utifrån ett nyttoperspektiv. Lärare kan intervjua varandra.

Det blir en plattform med och för dem. Det går att ständigt fylla på skolkunskap.se med nytt och intressant material på det sättet. 

Även experter och anställda på kommuner kan få göra egna intervjuer. Genom att även låta de som verkligen vet vad som är intressant välja intervjupersoner och intervjua blir nivån hög även här och tillgången på givande material än större.

Forskare vill nå ut med sin forskning och kunskap. Och lärare är för de forskare som är aktuella för skolkunskap.se en viktig målgrupp.

Naturligtvis kan skolkunskap.se inte täcka hela området, det är oerhört omfattande, men en betydande andel av det mest angelägna.

Tack för att du tagit dig tid!

Vänligen,

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare

(exempelartiklar: skolkunskap.se)