Därför behövs skolkunskap.se I många skolor i socioekonomiskt utsatta områden får en väldigt stor andel elever inte behörighet till gymnasiet. Ofta runt 50 procent. Skolkunskap.se inspirerar högstadielärare där med nya och nyare vetenskapliga rön inom pedagogik och psykologi, insikter och goda exempel. Forskare och andra med kunskap skriver själva inlägg så att de blir tillräckligt specifika och förklarande för att bli nyttiga.

i Elev- och lärarstöd/Pedagogik

“Reject every system… however subtle or ingenious, which is not founded on fact and observation.”

Upplysningsfilosofen David Humes (1711-1776) grundprincip är vägledande för skolkunskap.se

Lästiden är 3-4 min.

(Det är viktigt att veta att denna webb-tidskrift är i början av att byggas upp med intressant material.)

Av redaktör Timothy Tore Hebb.

Hej!

Kunskapstidskriften skolkunskap.se är webb-tidskriften som är inriktad på expertkunskap som hjälper högstadielärare att med främst nyare och ny, pedagogisk och psykologisk forskning, men också med annan kunskap, möta den stora utmaningen att hjälpa fler unga i främst socioekonomiskt utsatta områden få behörighet till gymnasiet.

Skolkunskap.se upptäcker och förklarar den nya och nyare kunskap som är betydelsefull och som kan hjälpa högstadielärarna. Och det är de som är mest insatta i kunskapen som skriver, som forskaren som skrivit avhandlingen.

Den kunskap som skolkunskap.se innehåller väljs noga ut, eftersom det finns och hela tiden tillkommer en mycket stor mängd pedagogisk kunskap på särskilt universiteten. Forskare och andra initierade hjälper till med att förklara vilken som kan vara speciellt intressant för dessa högstadielärare. 

Det är kunskap lärarna kan förmodas ha intresse av för att bli bättre på att hjälpa den gruppen elever. Här där ofta bara cirka 50 procent får behörighet till gymnasiet.

Eftersom den insatta som skriver får besvara och reflektera kring en tydlig, övergripande fråga kan texten bli djupare och lärorik även om den inte är så lång. Valet av fråga är självklart mycket fritt, men svaret och reflektionen måste på något sätt förmodas kunna vara intressant för just den här gruppen lärare.

De särskilt utsatta och utsatta områdena är sammanlagt 50 stycken och utspridda över hela landet. Och det finns dessutom tio riskområden, vilket är utsatta områden som är på gränsen att bli särskilt utsatta områden. Sammanlagt bor cirka 600 000 i dessa tre sorters områden i Sverige.

I vissa högstadier i socioekonomiskt utsatta områden får till och med ibland en mindre andel än hälften av eleverna behörighet till gymnasiet. En studie som Lärarförbundets tidskrift Grundskolan sammanställde visade att 2019 fick var tredje elev inte behörighet till gymnasiet i utsatta områden. I de då 22 särskilt utsatta områdena fick 40,5 procent inte behörighet. Då samlades resultaten in för 59 högstadier.

I till exempel Bergsgårdsskolan i Angered, Göteborg, fick 38,5 procent behörighet och i Rinkebyskolan i Stockholms stad 48 procent. Det är för 2019, från 2020 släpper Skolverket inte den statistiken för enskilda skolor.

Det här gäller till de nationella programmen på gymnasiet, de tolv yrkesprogrammen och de sex högskoleförberedande.

För att tydligt visa hur allvarlig krisen är. För den måste definieras som en nationell kris. Särskilt i en tid när robotiseringen ökar snabbt. ”Enklare jobb”, som till exempel på McDonald´s och ICA, tas alltmer över av maskiner. Den som inte ens har gått ut gymnasiet kommer få det än svårare framöver.

Klassificeringen i särskilt utsatta och utsatta områden samt riskområden väcker allt kraftigare kritik bland många boende och lokalpolitiker. Men polisen motiverar den med att den gör det möjligt att veta hur de bör prioritera sina resurser: den visar var de sociala behoven och kriminaliteten utvecklas som mest negativt. Klicka här om du vill läsa polisens hela rapport. 

Inriktningen på tidskriften är ny och nyare, pedagogisk och psykologisk forskning samt exempelvis utvärderingar och utredningar från till exempel Skolinspektionen och Skolverket.  Men även annan kunskap, som de goda exempel som finns i landet:  Hur gör skolor som lyckas höja andelen elever med gymnasiebehörighet i socioekonomiskt svagare områden?  

På förstasidan finns ett antal inlägg som visar vilken sorts kunskap skolkunskap.se innehåller.

Det originella, det som andra skoltidskrifter sällan gör, är att forskarna, författarna till rapporterna och andra initierade skriver egna inlägg i skolkunskap.se utifrån en definierad fråga. Då blir, som sagt, kunskapen specialanpassad, mer djuplodande och nyttig för den här gruppen högstadielärare trots att texterna inte nödvändigtvis är så långa. Det går också att länka till avhandlingar och rapporter och författaren kan ange vilka sidor som kan vara av särskilt intresse i dem för den här gruppen lärare. Så slipper en lärare läsa en hel avhandling i vilken låt säga 20 sidor är av intresse.

Och ofta publiceras intressanta artiklar i högspecialiserade och smala forskartidskrifter vilka är svåra att hitta. Det kan vara i såväl svenska som utländska forskartidskrifter. Författade av svenska forskare. Nu kan de texterna också publiceras häri. I originalform eller kortade.

Att utmaningen är minst sagt stor är nog de flesta överens om idag.

Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, beskriver väl varför skolkunskap.se behövs. I en intervju i Svenska Dagbladet, publicerad den 3 mars 2019:

Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.

Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.” 

Behovet av den här expertkunskapen förefaller vara synnerligen stort hos nyutexaminerade lärare.

Från en artikel i Svenska Dagbladet, den 23 september 2017: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, säger Magnus Bring, som då var lärarkandidat.

Och glöm inte bort lärarbristen som växer kraftigt framöver. Behovet av lärare utan lärarutbildning eller pedagogisk utbildning överhuvudtaget kommer öka. Den kunskap skolkunskap.se erbjuder är speciellt angelägen för de två grupperna. Behöriga, nyutexaminerade lärare kan verkligen välja vilken skola de vill jobba på framöver.

Skolverkets prognos är att bristen på lärare ökar till 45 000 om 15 år, enligt Peter Fredriksson, generaldirektör vid Skolverket, som kallar detta en ödesfråga.

Och, som även det nämnts, lite äldre avhandlingar, forskning, granskningar och expertrapporter, men vilka tyvärr försvunnit från radarn, glömts bort, inte går att hitta, har också en plats. Trots att de fortfarande är lika betydelsefulla och viktiga som när de publicerades.  

Gruppen elever som inte får behörighet har många gånger en skrämmande mörk bild av sin framtid, något som gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. Som lärarvikarie i en högstadieskola i ett utsatt område för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen väldigt begåvad. Då svarade hon att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s hur hon än presterade. Så hon hade ingen användning av skolan.

Därför betonas även psykologisk kunskap: Hur går det exempelvis att förändra elevernas framtidsbild, få dem att förstå att de har möjligheter om de anstränger sig? De måste kunna anstränga sig för att lyckas. Hur kan lärarna hjälpa eleverna att bli motiverade så de kan anstränga sig? Vilka metoder finns? Hur går det att motivera även de utåtagerande? Vilken ny forskning kan hjälpa lärarna i just deras fall? 

Och viss forskning visar på spiralen nedåt när en dålig självkänsla leder till sämre skolresultat, vilket i sin tur leder till än sämre självkänsla, som innebär än mer negativa skolresultat, och så vidare neråt. Den måste naturligtvis brytas så gott det går. Vilka nya och nyare metoder kan fungera då?

All den nya och nyare, effektiva kunskap som ständigt tas fram av forskare och andra experter måste nå ut på rätt sätt till dessa högstadielärare att de kan hjälpa fler av sina elever.  Experterna, de kunniga, de insatta, måste själva få förklara med egna ord, så att det blir intressant och nyttigt på rätt sätt.  

Det var bland annat reaktionen från åttondeklassaren som fick mig att se behovet av en tidskrift som den här. Så jag har haft idén ett tag och förhoppningsvis går den att förverkliga idag.  De kunniga och insatta måste vilja bidra med sin expertkunskap.

Enligt flera personer jag pratat med, vilka möter den här gruppen unga idag i socioekonomiskt utsatta områden, har den mörka framtidsbilden blivit mer spridd, än djupare. Min bror var kommunpolis på Järvafältet tills nyligen — han pratade ofta med elever i skolor där — och det är hans upplevelse också.

Skolkunskap.se presenterar naturligtvis inga definitiva svar utan är ett underlag för egen kunskaps- och idéutveckling.  

Under rubriken Redaktör står det lite mer om vem jag är och här anges en del av mina meriter som gör mig lämplig att vara redaktör för en dylik specialtidskrift, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden, sedan jag gick ut journalisthögskolan.  

Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i många skolor som redan tidigare hade den tyngsta bördan. De nya eleverna har ofta koncentrerats till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Tackar för att du läst!

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare

Lämna ett svar

Your email address will not be published.