Därför behövs skolkunskap.se I många skolor, främst i socioekonomiskt utsatta områden, får en väldigt stor andel elever inte behörighet till gymnasiet. Skolkunskap.se inspirerar högstadielärare med nya och nyare vetenskapliga rön inom pedagogik och psykologi, insikter och goda exempel. Forskare och andra med kunskap skriver själva inlägg så att de blir tillräckligt djuplodande för att konkret hjälpa dessa lärare hjälpa den gruppen unga att få behörighet till gymnasiet.

i Uncategorized

“Reject every system… however subtle or ingenious, which is not founded on fact and observation.”

Upplysningsfilosofen David Humes (1711-1776) grundprincip är vägledande för skolkunskap.se

Lästiden är ca 5 min.

(Det är viktigt att veta att denna webb-tidskrift är i början av att byggas upp med intressant material.)

Skolkunskap.se är för högstadielärare i utsatta och särskilt utsatta områden för att hjälpa fler elever få behörighet till gymnasiet.

Av redaktör Timothy Tore Hebb.

Hej!

Kunskapstidskriften Skolkunskap.se är webb-tidskriften som är inriktad på expertkunskap som hjälper högstadielärare att med främst nyare och ny, pedagogisk och psykologisk forskning och kunskapssammanställningar möta den stora utmaningen att hjälpa fler unga i främst socioekonomiskt utsatta områden få behörighet till gymnasiet.

Skolkunskap.se ska hitta den nya och nyare kunskap som är särskilt betydelsefull och kan vara avgörande för att hjälpa högstadielärarna. Den kunskap dessa lärare kan förmodas behöva för att bli bättre på att hjälpa gruppen elever.

Kunskap som ofta är lätt att missa därför att den publiceras på ställen som är mer eller mindre svåra att hitta. Inte sällan behövs en ”vägvisare”, som en forskare eller expert som hjälper till.

De särskilt utsatta och utsatta områdena är sammanlagt 50 stycken och utspridda över hela landet. Och det finns dessutom tio riskområden, vilket är utsatta områden som är på gränsen att bli särskilt utsatta områden. Sammanlagt bor cirka 600 000 i dessa tre sorters områden.

I högstadier i socioekonomiskt utsatta områden får ofta cirka 50 procent av eleverna i vissa skolor behörighet till gymnasiet. En studie som Lärarförbundets tidskrift Grundskolan sammanställde visade att 2019 fick var tredje elev inte behörighet till gymnasiet i utsatta områden. I de då 22 särskilt utsatta områdena fick 40,5 procent inte behörighet. Då samlades resultaten in för 59 högstadier. I till exempel Bergsgårdsskolan i Angered, Göteborg, fick 38,5 procent behörighet och i Rinkebyskolan i Stockholms stad 48 procent. Detta är för 2019, från 2020 släpper Skolverket inte den statistiken för enskilda skolor.

Detta gäller till de nationella programmen på gymnasiet, de tolv yrkesprogrammen och de sex högskoleförberedande.

Och nästan alltid annars, även i skolor där andelen som totalt sett får behörighet är hög, finns det liknande andelar i vissa grupper som inte får behörighet. 2020 var andelen som fick den i snitt i hela Sverige 85,6 procent och då ingår gruppen nyinvandrade elever med max fyra år i svensk skola. Bland den gruppen nyinvandrade elever fick enbart 32 procent behörighet till gymnasiet 2020. Källa: Skolverket.

För att tydligt visa hur allvarlig krisen är. För den måste definieras som en nationell kris. 

Klassificeringen i särskilt utsatta och utsatta områden samt riskområden har väckt stor kritik bland många boende och lokalpolitiker, men polisen motiverar den med att den gör det möjligt att veta hur de bör prioritera sina resurser eftersom den visar var de sociala behoven och kriminaliteten utvecklas mest negativt. Klicka här och läs mer omfattande hur polisen definierar dessa områden. 

Inriktningen på tidskriften är ny och nyare, pedagogisk och psykologisk forskning, men även annan expertkunskap, goda exempel, skolerfarenheter, skolinsikter, lärarinsikter och lärarerfarenheter.  

Kunskap som utformas att vara tillräckligt djuplodande och förklarande att högstadielärarna med ett så svårt uppdrag kan få en större förståelse för den nyare och nya kunskapen, som exempelvis hur en ny, pedagogisk metod används mer i detalj. Det sker ofta genom att hitta avsnitt i originalkällor som ger den djupare kunskapen. Med hjälp av forskaren och experten.

Det handlar, som nämnt, om att presentera just den där kunskapen som kan vara avgörande för dessa högstadielärare och deras skolor, men lätt missas av olika skäl. Området som ska täckas av skolkunskap.se är väl avgränsat och hanterbart och det är det synnerligen intressanta och nyttiga som ska vara med. Skolkunskap.se blir en källa för att informeras specifikt om det.

Forskarna och författarna till rapporterna gör det i skolkunskap.se med egna inlägg och/ eller utdrag från avsnitt från sin forskning och sina expertrapporter. Då blir kunskapen specialanpassad, mer djuplodande och nyttig för den här gruppen högstadielärare.

Väldigt många högstadieelever i särskilt utsatta och utsatta områden behöver de bästa metoderna för att hjälpa dem att ha en chans överhuvudtaget att få behörighet till gymnasiet. Ofta använder skolor metoder som de är vana vid och de kan vara äldre och inte alltid de bästa. Eller så kan de använda metoder fel. Så det kan finnas stora och betydelsefulla kunskapsluckor, som att lärarkandidater i dag inte lär sig om Socialt och Emotionellt Lärande, SEL, för att hjälpa elever utveckla just sina sociala och emotionella färdigheter, vitala för att utvecklas som trygga och motiverade elever och människor, som att bland annat hantera stressande, sociala och emotionella situationer på ett för egen och andras del positivt sätt. Finland ingår, men inte Sverige, i OECD:s stora studie som genomförs nu för att bland annat bättre förstå vilka omständigheter i skolan som bäst bidrar till att stärka de sociala och emotionella färdigheterna. 

Att lärare behärskar den tekniken kan vara avgörande för att lyckas med en skolklass i ett särskilt utsatt område. Att stimulera elevers självkänsla, mognad, medvetenhet om sig själva och hänsyn för andra, samt dylika nödvändiga egenskaper. Två inlägg på skolkunskap.se, sajten byggs just nu upp, handlar om SEL.

Det ena inlägget om en lärobok som är både översiktlig och fördjupande, där en av författarna skriver en text som förklarar vad denna pedagogiska och psykologiska inriktning är för något och varför den är nödvändig för att stärka elevernas mognad och motivation i skolan. Men också exempel på hur metoden fungerar konkret ges.

Det andra inlägget om OECD:s stora studie av SEL. Både SEL och Relationell pedagogik lärs inte ut på lärarhögskolorna, trots att de kan stödja lärarna mycket, det kan vara skillnaden mellan att lyckas och inte lyckas. 

Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, beskriver väl varför skolkunskap.se behövs. I en intervju i Svenska Dagbladet, publicerad den 3 mars 2019:

Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.

Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.

Vissa skolor bör kunna lära andra skolor ett och annat. Kringlaskolan i Södertälje hade häromåret 75 procent, när det räknades, elever med annat modersmål än svenska. Andelen som fick behörighet till ett nationellt program på gymnasiet 2019 (sedan 2020 samlar Skolverket, som sagt, inte längre in den statistiken) var 88,2 procent och då ingår nyinvandrade elever med max fyra år i svensk skola. Det var följaktligen 3,9 procentenheter högre än rikssnittet 2019. Källa: Skolverket.

Här gick Greta Thunberg ut högstadiet och hon har skrivit på instagram om hur nöjd hon är med skolan. Kringlaskolan har bidragit till att utveckla pedagogiken Läslabbet som är effektiv för att lära elever svenska. Skolkunskap.se ska till exempel mer tydligt berätta om hur den pedagogiska metoden går till.

Behovet av den här expertkunskapen förefaller vara synnerligen stort hos nyutexaminerade lärare.

Från en artikel i Svenska Dagbladet, den 23 september 2017: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, säger Magnus Bring, som då var lärarkandidat.

Och glöm inte bort lärarbristen som växer kraftigt framöver. Behovet av lärare utan lärarutbildning eller pedagogisk utbildning kommer stiga kraftigt framöver. Den kunskap skolkunskap.se erbjuder är speciellt angelägen för de två grupperna. Behöriga, nyutexaminerade lärare kan verkligen välja vilken skola de vill jobba på framöver.

Skolverkets prognos är att bristen på lärare ökar till 45 000 om 15 år, enligt Peter Fredriksson, generaldirektör vid skolverket, som kallar detta en ödesfråga.

Men lärare och andra kunniga kan själva göra egna intervjuer med forskare och andra som de är intresserade av, vilka har relevant och solid kunskap. Om de vill. Men det är, som sagt, främst forskarna, experterna och andra initierade som ska skriva egna inlägg, eller/ och så publiceras avsnitt från deras alster, som kan hjälpa lärarna. Avsnitt som författarna hjälper att välja ut så att de blir intressanta för dessa högstadielärare. Och författarna kan tipsa om annan intressant kunskap. Svensk och utländsk.

Och, som nämnts, lite äldre avhandlingar, granskningar och expertrapporter, men vilka tyvärr försvunnit från radarn och där det krävs lite tid att hitta materialet, får också avgörande utrymme. Trots att de fortfarande är lika aktuella som när de publicerades.  

Gruppen elever som inte får behörighet har många gånger en synnerligen mörk bild av sin framtid, något som gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. Som lärarvikarie i en högstadieskola i ett utsatt område för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen väldigt begåvad. Då svarade hon att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s. Därför betonas psykologisk kunskap — hur går det exempelvis att förändra elevernas framtidsbild så att de kan bli motiverade?

Här är två konkret skäl — bara för att kort visa två — till varför skolkunskap.se är angelägen. Hassan Sharifs avhandling på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt — Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsprogram”, 2017, innehåller centrala aspekter för att bättre förstå hur 16 unga, så kallade nyanlända ungdomar, upplevde sin situation i den svenska skolan när de nyligen kommit till Sverige och varit här i några få år. Så vid det laget var de inte speciellt nyanlända.

Gemensamt för de irakiska ungdomarna var bland annat att de uppfattade det som ett stort problem att de blev betraktade som att de saknade individualitet i den nya, svenska kontexten. Utan de blev enbart uppfattade som irakier, som en grupp, tyckte de. Men de uppfattade det även själva som svårt att finna en ny individualitet i den nya, svenska kontexten.

Hassan Sharif konstaterar hur viktigt det svenska språket och att klara skolan blir för att göra resan mot en form av ny, svensk individualitet som fungerar för den unga personen, men som också accepteras av det svenska majoritetssamhället.

Och forskning visar på spiralen nedåt när en dålig självkänsla leder till sämre skolresultat, vilket leder till än sämre självkänsla, som innebär mer negativa skolresultat, och så vidare neråt. Den måste naturligtvis brytas så gott det går. All den nya och nyare, effektiva kunskap som tas fram av forskare och experter måste nå ut på rätt sätt till dessa högstadielärare att de kan hjälpa sina elever. Hur mycket användbar kunskap når aldrig lärarna?

Det var bland annat reaktionen från åttondeklassaren som fick mig att se behovet av en tidskrift som den här. Så jag har haft idén ett tag. Vetenskap, psykologi, sociala frågor och pedagogik har jag skrivit om sedan jag gick ut journalisthögskolan i Göteborg.

Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag i socioekonomiskt utsatta områden, har den självkänslan blivit mer spridd och djupare. Min bror var kommunpolis på Järvafältet tills nyligen — han pratade ofta med elever i skolor där — och det är hans upplevelse också.

Ett tredje inlägg som redan finns på skolkunskap.se handlar om Relationell pedagogik, snarlikt SEL på flera sätt, och utgår ifrån hur en lärare genom att bygga en genuint lyssnande och stödjande relation till elever, som behöver det stödet, kan få de eleverna att må bättre själva, bli tryggare i sig själva, och behandla andra bättre samt bli mer motiverade i skolan. Inlägget förklarar vad Relationell pedagogik är och länkar till ytterligare, fördjupad kunskap, som vetenskaplig litteratur, och redogör för framgångsrika skolexempel. 

Ett fjärde inlägg utgår ifrån en betydelsefull kvalitetsgranskning av Skolinspektionen som utifrån vetenskap och solida iakttagelser redogör för hur en skola bör göra för att organisera effektiva, särskilda undervisningsgrupper. Och hur en skola ska göra om den vill att resultatet ska bli dåligt.

Skolkunskap.se presenterar naturligtvis inga definitiva svar utan är ett underlag för egen kunskaps- och idéutveckling.  

Under rubriken Redaktör står det om vem jag är och här anges en del av mina meriter som gör mig lämplig att vara redaktör för en sådan här specialtidskrift, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden.  

Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i många skolor som redan tidigare hade den tyngsta bördan. Nyinvandrade elever har ofta koncentrerats till skolor i utsatta områden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Tackar för att du läst!

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare

Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments