Idén till skolkunskap.se har jag haft sedan jag mötte många unga från socialt utsatta områden som lärarvikarie på högstadiet och som ansvarig för ett kollo för en del år sedan.
Då förstod jag att många högstadielärare borde finna det intressant med en kunskapstidskrift som kan inspirera dem med bra och användbart nyttig kunskap inom psykologi och pedagogik, som nya forskarrön och goda exempel — för att möta utmaningen att kunna hjälpa fler unga få behörighet till gymnasiet i socioekonomiskt utsatta områden. I vissa skolor får bara ungefär hälften den behörigheten.
Har studerat på journalistutbildningen vid Göteborgs universitet och skrivit länge om vetenskap på olika sätt och om pedagogik.
Sociala frågor har också varit ett kärnområde. Har arbetat för socialsekreterarnas tidning Socionomen och skrivit om bland annat evidensbaserade behandlingar, såsom nyare och effektiva behandlingsmetoder för drogberoende.
Och för Svenska Dagbladet, till exempel artikelserier (två av flera) om hur tillit skapas i samhällen och vilka konsekvenserna blir när den försvinner i ett samhälle, och om den nästan totala bristen på evidensbaserad vård av unga kriminella vid tidpunkten för när den skrevs. I ett par artiklar följde jag djupare och med längre tid mellan intervjuerna två killar i ett bostadsområde med sociala utmaningar och försökte förstå vilka faktorer som gjorde att de inte tog steget från ”mindre” brottslighet till att bli riktiga kriminella. De återvände till skolan istället.
De räddades, det är ordet, till stor del av förstående och kunniga lärare och socialsekreterare.
Och för Vetenskapsrådet, exempelvis om nya krav som ställs på vården när den måste bli betydligt mer individanpassad. Till följd av att ny, vetenskaplig kunskap gör det möjligt att behandla specifika sjukdomar på ett sätt som blir mer effektivt för varje enskild patient. Det kräver för övrigt mycket mer kompetenta läkare.
Och för bland annat Stockholms stads tidskrift Lära för högstadielärare om ämnet inkludering i skolklasser och om det goda exemplet hur en multikulturell högstadieskola framgångsrikt arbetar med värdegrunden, vilket ofta leder till bättre skolresultat.
När jag studerade statsvetenskap och nationalekonomi tänkte jag doktorera i statsvetenskap. Började också en förberedande kurs på Karolinska institutet för att läsa forskarläkarprogrammet direkt efter gymnasiet. Men valde journalistiken.
Arbetsreferenser
Några arbetsprover inom ämnena pedagogik och vetenskap (bland annat för Vetenskapsrådet, lärartidningar och Svenska Dagbladet): titta på några
Och några inom sociala frågor (bland annat för socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen): titta på några
Filmade intervjuer (bland annat för Liber Läromedel, Forum för levande historia och Norstedts): titta på några
Vänligen
Timothy Tore Hebb
Grundare och redaktör
