Podd: Goda exemplet Kringlaskolan Kringlaskolan ligger i ett särskilt utsatt område i Södertälje. Rektor Magnus Andersson berättar mer ingående i poddintervjun om de strukturer och metoder som gjorde att 85 % fick behörighet till gymnasiet 2021.

Magnus Andersson, rektor vid Kringlaskolan, en F-9-skola, förklarar bland annat paket, matriser och Kringlaskoleandan bland lärarna, vilka ligger till grund för att 85 procent fick behörighet till gymnasiet 2021. Kringlaskolan som ligger i ett särskilt utsatt område av Södertälje. Här gick Greta Thunberg ut 9:an och i ett instagraminlägg efteråt hyllade hon skolan. Läs vidare

Podd: Goda exemplet Bredängsskolan Bredängsskolan höjde andelen elever som får behörighet till gymnasiet från 39,7 % 2014 till 78,3 % 2020. I poddintervjun berättar rektorn och biträdande rektorn utförligt om hur det gick till.

Bredängsskolan ligger i ett så kallat utsatt område i södra Stockholm. De har lyckats med det andra skolor i en liknande situation drömmer om. Här förklarar Anna Hoffsten (till höger), rektor, och Ingela Wihlner, biträdande rektor 7-9, hur skolan gjorde och gör i djupare detalj. Om bland annat strategin, om att lära ut bra svenska och om det hårda arbetet i övrigt som lett till att behörigheten till gymnasiet ökade från 39,7 till 78,3 procent på bara sex år. Läs vidare

Därför behövs Socialt och Emotionellt Lärande I boken Socialt och Emotionellt Lärande av Lars Löwenborg och Tina Palm sammanfattas forskningsläget om förmågan som idag anses avgörande. Han skriver en egen text om varför detta lärande är så betydelsefullt för att lyckas i skolan — och i hela livet.

Den elev som på ett bättre sätt hanterar emotioner och olika sociala sammanhang kan bli tryggare i sig själv. Den mår, fungerar och lär sig bättre i skolan. Kritiken mot att svenska lärarhögskolor inte lär ut hur lärare kan hjälpa elever med de förmågorna växer. Idag är Socialt och Emotionellt Lärande högprioriterad forskning på universitet världen över. Foto: Priscilla Du Preez Läs vidare

I riskzonen bli gängmedlem Killar som riskerar att gå med i gäng får inte sällan stöd av mentorer i svenska skolor. Brittiska inrikesministeriet redogör för vilken sorts mentorskap som, enligt den forskning det hänvisas till, har störst chans att fungera för elever i högstadieåldern.

I Storbritannien finns expertresurser som skolor kan vända sig till för att veta hur mentorer bör arbeta med unga som riskerar gå med i gäng. Och i många fall behövs en kortare utbildning för att arbeta som mentor. För att exempelvis kunna identifiera psykisk ohälsa och veta hur stödja vidare till rätt hjälp. Det räcker att läsa åtta sidor från brittiska inrikesministeriets rapport för att förstå vilka strukturer och metoder som, enligt den, behövs för att öka chansen med mentorskap. Läs vidare

Podd: Konflikthantering Oskar Palmenfelt, erfaren utbildare i konflikthantering på skolor, intervjuas om hur han anser att en skola kan gå till väga för att hantera konflikter mellan elever, även de som är allvarliga. Om förutsättningarna finns.

I podd-intervjun betonas vikten av att elever lär sig lösa sina konflikter själva, när de förutsättningarna finns. Om skolan går in och löser konflikter åt elever går en möjlighet förlorad att lära sig lösa konflikter på egen hand i skolan och i livet, menar Oskar Palmenfelt. Foto: Engin Akyurt Läs vidare

Så införs Socialt och Emotionellt Lärande En detaljrik beskrivning, från världens främsta kunskapsresurs på Socialt och Emotionellt Lärande, presenteras. Ett lärande som bygger på evidens.

The Collaborative for Academic, Social, and Emotional Learning, CASEL, är en amerikansk, ideell organisation som erbjuder skolor över hela världen högkvalitativ och evidensbaserad kunskap för hur skolor konkret går till väga för att införa Socialt och Emotionellt Lärande. Åldersgruppen är mycket bred, från 5 till 18 år. Här presenteras CASEL:s eget omfattande och tydliga underlag för att lyckas. Foto: Felicia Buitenwerf Läs vidare

Intervju med KBT-grundaren Aaron T Beck Han berättar hur ganska enkla och öppna frågor kan förändra hur man tänker, mår och fungerar. Vilka kan hjälpa att förändra självkänslan och bilden av framtiden.

Aaron T Beck förklarar hur KBT fungerar för att bemöta negativa, automatiska tankar, som utgör grunden för mer eller mindre problematiska känslor och dysfunktionella beteenden. Om man istället kan se sig själv och livet, sin situation, i ett realistiskt ljus fungerar och mår man bättre. KBT som kan behandla ångest, depression och beteendestörningar med relativt enkla medel. Foto: Aaron T Becks eget arkiv Läs vidare

Podd: Goda exemplet Läslabbet Biträdande rektor Lotta Axby (F-3) berättar om Kringlaskolans Läslabb som hjälper elever redan i första klass att träna sin läsförmåga. När den brister. Gäster från hela världen kommer till skolan för att veta mer om den framgångsrika metoden.

Alla vet hur avgörande det är att kunna prata, läsa och skriva svenska, för att ha en chans till ett bra liv i Sverige. På Kringlaskolan, i ett särskilt utsatt område av Södertälje, satsar de stort på att helst redan i första klass ge barn i behov av extra lästräning den hjälpen. Och de har utvecklat en egen metod som utgår ifrån Reading recovery och Bravkod. Läs vidare

OECD:s SEL-rapport Den visar vilka sociala och emotionella färdigheter som är avgörande för bland annat psykologiskt välbefinnande och sociala förmågor för 15-åringar. Vilka gynnar lärandet. Men ett särskilt viktigt svar, avgörande för många i utsatta områden, lyser med sin frånvaro.

Den precis publicerade rapporten från OECD konstaterar att den egenskap för att utveckla det Sociala och Emotionella Lärandet (SEL), mest avgörande för psykologiskt välbefinnande, är optimism och på andra plats tillit för 15-åringar. Även stressresistens och förmågan att kontrollera sina känslor samt elevens energinivå har stor betydelse. Men är det inte hög tid för de som bestämmer att ta initiativ till svenska, kommunala och nationella SEL-program som utgår ifrån evidens. Andra länder gör det. Läs vidare

Särskilt stöd Ofta används särskilda undervisningsgrupper fel. En större kvalitetsgranskning av Skolinspektionen visar hur det bör göras.

Stöd i särskilda undervisningsgrupper får elever som behöver ett mer omfattande stöd än vad som kan ges i den vanliga klassen. Utagerande elever, alla sorters elever, i behov av denna form av särskilt stöd hjälps på ett avgörande sätt om det utformas på rätt sätt. Skolinspektionen har gjort en gedigen granskning av vad som utmärker framgångsrika, särskilda undervisningsgrupper för årskurserna 7-9. I utsatta områden måste de fungera. Bild: Taylor Wilcox Läs vidare

Gå till Överst