Därför skolkunskap.se — en kort bakgrund till vad som gick fel, och priset för oss alla.
Lästid cirka 8 minuter.
Men det går att bara läsa lite av detta för att bättre få en bild.
Av Timothy Tore Hebb.
Hej!
Begreppet ödesfråga har det tvivelsutan gått inflation i.
Men det här problemet uppfyller nog alla krav för att få kallas en ödesfråga för Sverige.
När en så stor grupp i socioekonomiskt utsatta områden inte klarar högstadiet och att bygga ett bra liv för sig själva och oss andra. För i synnerhet många boende i de områdena har konsekvenserna blivit riktigt allvarliga.
Snittet i Sverige av nior som fick gymnasiebehörighet i skolor i socioekonomiskt utsatta områden var 60- 70 procent 2025. I många får bara runt hälften det. Samtidigt: en del högstadier i de områdena har på senare år lyckats höja andelen betydligt. Skolkunskap.se intervjuar lärare och rektorer som lyckats. Två podd-intervjuer med lärare och rektorer finns publicerade.
Lägg till det att bara ungefär hälften tog examen från gymnasiet 2025 i socioekonomiskt utsatta områden (inom fyra år från de började). En del gör det dock senare.
Skolkunskap.se vänder sig till alla lärare som behöver hjälp att hjälpa de här eleverna att tillgodogöra sig den kunskap som krävs i skolan. Avsikten är att låta högstadielärare främst ta del av lärorik och intressant kunskap från intressanta forskare.
Det brukar hänvisas till vad den senaste forskningen säger, som om den är mer rätt än tidigare, men den har ofta inte större stöd.
”Jag poängterar särskilt behovet att förlita sig på forskningsöversikter och metaanalyser snarare än enskilda aktuella studier. För är det någon forskning som vi kan vara rätt säkra på inte stämmer så är det den allra nyaste och senaste”, sade Björn Sjödén, fil. dr och forskare i kognitionsvetenskap och lärande från Lunds universitet, i tidningen Vi Lärare. Han fortsätter:
”Det är den som kommer att omprövas, revideras och i många fall, rent av majoriteten enligt vissa studier, att så småningom förkastas.”
Samtidigt, om inte ny forskning får genomslag skulle det dröja mycket länge för betydligt effektivare metoder att ta sig in i skolan. Hur veta skillnaden? När våga ta risken?
Det kan vara bra att kort peka på den svåraste konsekvensen.
Problemet har bidragit till framväxten av den fruktansvärda, omfattande och lukrativa organiserade brottsligheten med dessa synnerligen brutala kriminella gäng från socioekonomiskt utsatta områden: den som drar in och attraherar inte få högstadieelever av många olika komplexa skäl.
Amir Rostami, troligtvis Sveriges främsta gängexpert och doktor i sociologi och verksam vid Institutet för Framtidsstudier, var inte optimistisk 2020:
”Utvecklingen i gängmiljön följer i princip de faser som beskrevs av olika aktörer mellan 2006- 2012. Det kommer gradvis att bli värre.”
Och i ett föredrag 2023 lät det inte bättre:
”Södertälje kan ses som en miniatyr av Sverige, som ligger 10- 15 år före utvecklingen. Vill du kolla vart vi är på väg någonstans då ska vi nog titta på Södertälje för att se vad som händer där.”
Att en så stor grupp unga med oftast invandrarbakgrund misslyckas i skolan borde leda till att ansvariga politiker tar fram en rejäl krisplan i vilken det måste finnas en vilja att använda de bästa pedagogiska metoderna, med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet, för att hjälpa lärarna och skolorna med detta stora och avgörande uppdrag. Och att se till att de metoderna genomförs på rätt sätt.
Varför inte en klassiskt genomarbetad statlig svensk utredning, likt den mycket omfattande Coronakommissionens utvärdering av hur pandemin hanterades, som kan komma med konkreta förslag på metoder för elevgruppen?
Men också vad som görs fel idag, för fel görs uppenbarligen. I vilken experter inom bland annat pedagogik, även de främsta utländska, kan delta. Väldigt många skolor använder inte fungerande pedagogiska metoder. Pedagogik i skolan kritiseras av många forskare för att genomsyras av ideologi och trender. Först i september 2025 tillsatte Skolverket ett vetenskapligt råd med tio skolforskare.
Mer exakt är skolkunskap.se
en expanderande idé- och kunskapsbank, inte en nyhetstidskrift, som är inriktad på kunskap och idéer som främst kan hjälpa högstadielärare att hjälpa fler unga få behörighet till gymnasiet i i första hand områden med så kallade socioekonomiska utmaningar.
2025 var andelen som fick behörighet i snitt i hela landet 84,1 procent. Så även skolor som inte ligger i socioekonomiskt utsatta områden kan behöva hjälp med elevgrupper.
Skolkunskap.se undersöker pedagogisk och psykologisk forskning, annan expertkunskap samt beprövade och fungerande erfarenheter, som goda skolexempel, att det kan bli utvecklande och nyttigt för högstadielärare i främst dessa områden.
Eller insiktsfulla och intressanta idéer och reflexioner av till exempel forskare som kan göra att man börjar tänka i nya banor, ser nya effektiva sätt att möta problem.
”För ungefär 30 procent av alla elever är det en rejäl utmaning att lära sig läsa, men med evidensbaserad undervisning och stöd och tillräcklig träning kan nästan alla klara det. Hos några få procent, kring 2-4, kan man räkna med att svårigheterna kommer kvarstå”, sade Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet, i en intervju i Vi Lärare i november 2023.
Hon fortsatte med det minst sagt oroväckande och sorgliga:
”Men idag lämnar över 20 procent av eleverna grundskolan som funktionella analfabeter, vilket i hög grad kan tillskrivas bristen på evidensbaserad undervisning och tillräckliga resurser för att genomföra detta”, sade Agneta Gulz. Hon fick en plats i Skolverkets nya vetenskapliga råd.
De som podd-intervjuas och de som utgör källor är, som sagt, även lärare och rektorer. I en podd-intervju går det att zooma in på det absolut viktigaste.
För att få veta vilken sorts poddar och texter skolkunskap.se innehåller är det bara att scrolla ner på skolkunskap.se.
Till exempel finns redan flera texter om Socialt och Emotionellt Lärande, SEL, som är ett område det satsas stort på i skolor runt om i världen och även i vissa skolor i Sverige. Särskilt i skolor med socioekonomiska utmaningar. Några är publicerade. Men genomslaget, på ett rejält sätt som bygger på evidens, är inte stort i Sverige. De skolor i Sverige som gör det verkar snarast utveckla egna tekniker som kanske eller kanske inte fungerar. Trots att den här kunskapen blir allt viktigare för att lyckas i skolan och livet.
Många elever i socioekonomiskt utsatta områden, men också i skolor som inte ligger i sådana områden, behöver den. Regeringar, organisationer, utbildningsmyndigheter och universitet i omvärlden, som Harvard, Stanford och OECD, forskar på, tar fram underlag för och utvecklar SEL-program för skolever.
Som till exempel Kringlaskolan (den är numera del av en skolkoncern), som ligger i ett särskilt utsatt område i Södertälje, där 85 procent fick behörighet 2021. Sedan dess har skolan bytt namn och tagits upp i en koncern.
Skolkunskap.se har publicerat en podd-intervju med rektorn och han förklarar i större detalj hur skolan lyckades. Här gick förresten Greta Thunberg ut klass 9 2019 och när hon hade lämnat skolan skrev hon på sitt instagram:
”Jag önskar att alla barn hade haft samma möjlighet att gå på en skola som är lika bra som min. Jag kommer sakna er alla.”
När robotiseringen ökar snabbt. ”Enklare jobb”, som till exempel på Coop och ICA men också på lager och liknande, tas alltmer över av maskiner. Och nu när AI kommer ta över en allt större andel av arbetena ställs det än större krav på att ha minst gymnasieutbildning. Den som exempelvis inte har gått ut gymnasiet, inte pratar svenska bra, inte har välutvecklade sociala och emotionella färdigheter, får det än svårare framöver. Därför blir till exempel sociala och emotionella färdigheter alltmer avgörande för att ha en chans.
Och skolor, som inte kan hantera konflikter mellan elever effektivt, där elever lär sig lösa konflikter mellan varandra på egen hand, riskerar i värsta fall att helt destabiliseras och förstöra en betydande del av möjligheten — inte bara för de i konflikt — att lära och utvecklas i skolan. En expert på området har podd-intervjuats och den finns på sajten.
Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, i en intervju i Svenska Dagbladet, förklarar väl orsaken till att skolkunskap.se behövs:
”Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.”
Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.”
Behovet av information som kan fungera förefaller vara särskilt stort hos nyutexaminerade lärare.
Från en artikel i Svenska Dagbladet: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, sade Magnus Bring, som då var lärarkandidat.
Ett av de svåraste problemen idag, men som inte diskuteras så mycket, är den stora gruppen elever med en skrämmande mörk bild av sin framtid i socioekonomiskt utsatta områden. Vilket gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. När jag var lärarvikarie i en högstadieskola i ett numera särskilt utsatt område för ganska många år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen begåvad.
Hon svarade att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s hur hon än presterade. Så hon hade ingen användning av skolan. Som lärarvikarie där under studietiden på universitetet mötte jag åtskilliga elever som uttryckte liknande tankar och känslor.
Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag, har den mörka framtidsbilden blivit än mer spridd, än mer rotad, än svårare, bland många elever.
Därför betonas psykologisk kunskap: Hur går det exempelvis att förändra elevers framtidsbild, få dem att förstå att de har möjligheter om de anstränger sig? De måste kunna anstränga sig för att lyckas. Hur stimuleras deras inre motivation på rätt sätt? Vilka effektiva metoder finns? Och metoder som inte är så kända?
Har alltid undrat varför kunskap som tas fram på universitet, kunskap som kan hjälpa olika yrkesgrupper, stannar på universitet.
Men även om forskning stödjer metoder måste man vara kritisk. Annan forskning kan visa på ett annat resultat.
Hur går det att motivera även de utåtagerande? Vilken forskning kan hjälpa lärarna i just deras fall? Det gäller i högsta grad just de unga killar som riskerar att bli kriminella i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattade problemet i en artikel i Dagens Nyheter:
”Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.”
Under rubriken Redaktör står det lite mer om vem jag är och vad jag gjort. Här anges en del av mina meriter, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden, sedan jag gick ut journalisthögskolan.
Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.
Ett underlag för eget kritiskt tänkande.
Tackar för att du läst!
Timothy Tore Hebb
Redaktör och grundare
