Lästid 7-8 minuter.
Men det går att bara läsa lite av detta för att bättre få en bild.
Av Timothy Tore Hebb.
Hej!
Begreppet ödesfråga har det tvivelsutan gått inflation i.
Men det här problemet uppfyller nog alla krav för att få kallas en ödesfråga för Sverige när en så stor grupp i socioekonomiskt utsatta områden inte klarar högstadiet och att bygga ett bra liv för sig själva och oss andra, att vi andra också måste leva med konsekvenserna.
Skolkunskap.se vänder sig till alla lärare som behöver hjälp att hjälpa de här eleverna som riskerar ett dåligt liv därför att de bland annat inte kan tillgodogöra sig den kunskap som krävs i skolan. Här ingår också sociala och emotionella färdigheter, vilket i princip glöms bort i svenska skolor (det finns undantag, Stockholms stad verkar till exempel numera 2025 satsa på detta).
Det är bara i skolan det går att nå gruppen som behöver utveckla dessa färdigheter. Men metoderna måste ha stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Och för bästa effekt krävs att det är små barn som börjar tidigt, även om effekten kan vara mycket positiv även för de mellan 13 och 15.
Det kan vara bra att mycket kort börja med att påpeka den för de flesta svåraste konsekvensen som är att problemet har bidragit till framväxten av den fruktansvärda, omfattande och lukrativa organiserade brottsligheten med dessa synnerligen brutala kriminella gäng i socioekonomiskt utsatta områden: den som drar in och attraherar inte få högstadieelever av så många skäl.
Amir Rostami, troligtvis Sveriges främsta gängexpert och doktor i sociologi och verksam vid Institutet för Framtidsstudier, var inte optimistisk 2020:
”Utvecklingen i gängmiljön följer i princip de faser som beskrevs av olika aktörer mellan 2006-2012. Det kommer gradvis att bli värre.”
Och i ett föredrag 2023 lät det inte bättre:
”Södertälje kan ses som en miniatyr av Sverige, som ligger 10-15 år före utvecklingen. Vill du kolla vart vi är på väg någonstans då ska vi nog titta på Södertälje för att se vad som händer där.”
Men sedan Amir Rostami uttryckte sig så dystopiskt har nya lagar införts och är på väg att införas när detta skrivs i maj 2025. Det gäller till exempel att preventivt kunna använda hemliga tvångsmedel också mot barn under 15 år, som avlyssning, utan konkret brottsmisstanke. Här ingår att avlyssna chattar. Förhoppningen är att även komma åt toppen av gängen, de som nästan aldrig åker fast och gömmer sig utomlands. Men också nya sociala insatser, som skolsociala team på högstadier för att bland annat skapa lugn och stödja att fler klarar skolan, har införts. Det finns ingen studie om de skolsociala teamen fungerar.
För samhället i stort handlar det även om att så gott det går förhindra turbulenta sociala och politiska implikationer framöver när tiderna blir rejält sämre, och det blir de alltid igen. AI förväntas skaka om samhället i grunden och leda till mycket stor arbetslöshet inom få år, enligt de som utvecklar AI i USA, de som vet vilken potential AI har, men detta diskuteras inte i Sverige i maj 2025. Det gäller förbereda sig och minimera risker. Synen på framtiden är inte ljus bland svenskar i gemen.
Den här situationen bidrar nu till stor rädsla i samhället. Det gäller att minska den oron bland de med svenska och utländska rötter som upplever sig som hotade, de som är integrerade. Om inte annat borde politiker av egenintresse försöka minska den.
Att en så stor grupp unga med invandrarbakgrund misslyckas i skolan borde leda till att ansvariga politiker tar fram en rejäl krisplan i vilken det måste finnas en vilja att använda de bästa pedagogiska metoderna för att hjälpa lärarna och skolorna med detta stora och avgörande uppdrag. Och att se till att de genomförs på rätt sätt.
Varför inte en klassiskt genomarbetad statlig svensk utredning, likt den mycket omfattande Coronakommissionens utvärdering av hur pandemin hanterades, som kan komma med konkreta förslag på metoder för elevgruppen?
Men också vad som görs fel idag, för fel görs uppenbarligen. I vilken experter inom bland annat pedagogik, även de främsta utländska, kan delta. Väldigt många skolor använder inte fungerande metoder.
Det här är skolkunskap.se:
en expanderande idé- och kunskapsbank, inte en nyhetstidskrift, som är inriktad på kunskap och idéer som främst kan hjälpa högstadielärare att hjälpa fler unga få behörighet till gymnasiet i första hand områden med socioekonomiska utmaningar.
Snittet i Sverige av nior som får gymnasiebehörighet i skolor i socioekonomiskt utsatta områden var 60- 70 procent 2024. Även om en del högstadier i de områdena på senare tid lyckats höja andelen betydligt. (Skolkunskap.se intervjuar lärare och rektorer som lyckats. Två podd-intervjuer med lärare och rektorer finns publicerade.)
2024 var andelen som fick behörighet i snitt i hela Sverige 83,7 procent. Så även skolor som inte ligger i socioekonomiskt utsatta områden kan behöva hjälp med elevgrupper. Till exempel Gnosjö — som inte ligger i ett socioekonomiskt utsatt område, men har socioekonomiska problem — visar hur illa det kan bli även då. Där lyckades bara 42 procent få gymnasiebehörighet i hela kommunen. Det var lägst i landet 2024.
Skolkunskap.se undersöker nyare och ny, pedagogisk och psykologisk forskning, annan expertkunskap samt beprövade och fungerande erfarenheter, som goda skolexempel, att det kan bli utvecklande och nyttigt för högstadielärare i främst socioekonomiskt utsatta områden. Eller insiktsfulla och intressanta idéer och reflexioner av till exempel forskare som kan göra att man börjar tänka i nya banor, ser nya effektiva sätt att möta problem.
De som podd-intervjuas och de som utgör källor är, som sagt, även lärare och rektorer. I en podd-intervju går det att zooma in på det absolut viktigaste. Men det kan också vara tidigare elever för de sitter inne med mycket information om hur förbättra villkoren i skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Det görs nästan bara genom att podd-intervjua primärkällan, som läraren och rektorn på skolan som lyckats höja behörigheten kraftigt, som forskaren som skrivit avhandlingen och är expert på området, som experten på myndigheten som gett ut en ny kvalitetsgranskning. Kunskap som idag väldigt ofta inte når ut till de lärare som behöver den som mest. Här kan man gå direkt på och utveckla den nyttiga informationen.
För att få veta vilken sorts poddar och texter skolkunskap.se innehåller är det bara att scrolla ner på skolkunskap.se.
Till exempel finns texter om Socialt och Emotionellt Lärande, SEL, som är ett område det satsas stort på i skolor runt om i världen och även i vissa skolor i Sverige. Några är publicerade. Men genomslaget, på ett rejält sätt som bygger på evidens, är inte stort i Sverige. De skolor i Sverige som gör det verkar snarast utveckla egna tekniker som kanske eller kanske inte fungerar. Trots att den här kunskapen blir allt viktigare för att lyckas i skolan och livet.
Många elever i socioekonomiskt utsatta områden, men också i skolor som inte ligger i sådana områden, behöver den. Regeringar, organisationer, utbildningsmyndigheter och universitet i omvärlden, som Harvard, Stanford och OECD, forskar på, tar fram underlag för och utvecklar SEL-program för skolever.
Som till exempel Kringlaskolan (den är numera del av en skolkoncern), som ligger i ett särskilt utsatt område i Södertälje, där 85 procent fick behörighet 2021.
Skolkunskap.se har publicerat en podd-intervju med rektorn och han förklarar i större detalj hur skolan lyckas. Här gick förresten Greta Thunberg ut klass 9 2019 och när hon hade lämnat skolan skrev hon på sitt instagram:
”Jag önskar att alla barn hade haft samma möjlighet att gå på en skola som är lika bra som min. Jag kommer sakna er alla.”
När robotiseringen ökar snabbt. ”Enklare jobb”, som till exempel på Coop och ICA men också på lager och liknande, tas alltmer över av maskiner. Och nu när AI kommer ta över en allt större andel av arbetena ställs det än större krav på att ha minst gymnasieutbildning. Den som exempelvis inte har gått ut gymnasiet, inte pratar svenska bra, inte har välutvecklade sociala och emotionella färdigheter, får det än svårare framöver. Därför blir till exempel Socialt och Emotionellt Lärande alltmer avgörande för att ha en chans.
Och skolor, som inte kan hantera konflikter mellan elever effektivt, där elever lär sig lösa konflikter mellan varandra på egen hand, riskerar i värsta fall att helt destabiliseras och förstöra en betydande del av möjligheten — inte bara för de i konflikt — att utvecklas i skolan. En expert på området har podd-intervjuats och den finns på sajten.
Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, i en intervju i Svenska Dagbladet, förklarar väl orsaken till att skolkunskap.se behövs:
”Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.”
Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.”
Behovet av information som kan fungera förefaller vara särskilt stort hos nyutexaminerade lärare.
Från en artikel i Svenska Dagbladet: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, sade Magnus Bring, som då var lärarkandidat.
Ett av de svåraste problemen idag, men som inte diskuteras så mycket, är den stora gruppen elever med en skrämmande mörk bild av sin framtid i socioekonomiskt utsatta områden. Vilket gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. När jag var lärarvikarie i en högstadieskola i ett numera särskilt utsatt område för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen begåvad.
Hon svarade att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s hur hon än presterade. Så hon hade ingen användning av skolan. Som lärarvikarie där under studietiden på universitetet mötte jag åtskilliga elever som uttryckte liknande tankar och känslor.
Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag, har den mörka framtidsbilden blivit än mer spridd, än mer rotad, än svårare, bland många elever.
Därför betonas psykologisk kunskap: Hur går det exempelvis att förändra elevers framtidsbild, få dem att förstå att de har möjligheter om de anstränger sig? De måste kunna anstränga sig för att lyckas. Hur stimuleras deras inre motivation på rätt sätt? Vilka nya, effektiva metoder finns? Och metoder som inte är så kända?
Har alltid undrat varför kunskap som tas fram på universitet, kunskap som kan hjälpa olika yrkesgrupper, stannar på universitet.
Men även om forskning stödjer metoder måste man vara kritisk. Annan forskning kan visa på ett annat resultat.
Hur går det att motivera även de utåtagerande? Vilken ny forskning kan hjälpa lärarna i just deras fall? Det gäller i högsta grad just de unga killar som riskerar att bli kriminella i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattade problemet i en artikel i Dagens Nyheter:
”Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.”
Under rubriken Redaktör står det lite mer om vem jag är och vad jag gjort. Här anges en del av mina meriter, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden, sedan jag gick ut journalisthögskolan.
Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.
Ett underlag för eget kritiskt tänkande.
Tackar för att du läst!
Timothy Tore Hebb
Redaktör och grundare
