Det här är skolkunskap.se skolkunskap.se inspirerar lärare och rektorer i främst socioekonomiskt utsatta områden med bland annat ny forskning och goda exempel för att hjälpa fler elever få behörighet till gymnasiet — Där ofta bara 50-60 procent av en skolklass får behörighet — Forskare, andra experter, lärare, rektorer, författare eller andra med viktig kunskap och intressanta idéer blir främst djupare podd-intervjuade om en eller två högaktuella frågor — Intervjuerna är cirka 30 minuter — Om du önskar en närmare förklaring klicka vidare eller ta del av inläggen nedan.

i Därför skolkunskap.se/Elev- och lärarstöd/Pedagogik

Lästid 4-5 minuter

Av Timothy Tore Hebb.

Hej!

Det här är också en kortare lägesbeskrivning av vissa av de problem och utmaningar många lärare och elever upplever i socioekonomiskt utsatta områden.  

Skolkunskap.se är egentligen en mer eller mindre varaktig idé- och kunskapsbank, inte en nyhetstidskrift, som är inriktad på kunskap och idéer som kan hjälpa högstadielärare hjälpa fler unga få behörighet till gymnasiet i främst områden med betydande socioekonomiska utmaningar. Där en stor andel ofta inte får den behörigheten. Ofta 40-50 procent.

Men även i skolor som inte verkar i socioekonomiskt utsatta områden finns ofta elever med samma sorts förutsättningar vilka inte lyckas få behörighet till gymnasiet.  2021 fick 86 procent behörighet i Sverige.

Skolkunskap.se går djupare in i nyare och ny, pedagogisk och psykologisk forskning, annan expertkunskap samt beprövade och fungerande erfarenheter, som goda skolexempel, att det kan bli utvecklande och nyttigt för dessa högstadielärare i främst socioekonomiskt utsatta områden. Eller insiktsfulla och intressanta idéer och reflexioner av till exempel forskare som kan göra att man börjar tänka i nya banor. 

Källorna är bland annat forskare, experter och författare, ofta själva forskare, på läromedelsförlag samt lärare och rektorer.

Det blir även möjligt att utifrån det underlag som presenteras veta om man vill förkovra sig mer i ämnet. I anslutning till podd-intervjuer och textinlägg anges inte sällan källor för ytterligare fördjupning. Som att det länkas till hela avhandlingar och expertrapporter, från till exempel Skolinspektionen och Skolverket.

Här tas avhandlingar och expertrapporter upp som kan vara några få år upp också. Vilka fortfarande är högaktuella, men som inte anses vara det för att de inte är helt nya. Eller så har de bara glömts bort. Men också nya, som kan hjälpa många lärare, uppmärksammas inte tillräckligt alls på rätt mer förklarande sätt, det kanske bara blir en kort allmän artikel i en tidskrift. I en podd-intervju kan författaren gå mer på djupet så att det blir intressant för dem.

Goda exempel betonas. skolkunskap.se finns en podd-intervju med rektorn och biträdande rektorn på Bredängsskolan, en skola i ett utsatt område i Stockholm, och de berättar tydligt i större detalj hur skolan lyckats höja andelen som får behörighet till gymnasiet från 39,7 procent 2014 till 78,3 procent 2020. En fördubbling på bara sex år.

skolkunskap.se finns också en podd-intervju med rektorn på Kringlaskolan. Där Greta Thunberg gick ut 9:an. Den ligger i ett särskilt utsatt område av Södertälje. Han berättar mer ingående hur — strukturen och metoderna — skolan uppnådde 85 procents behörighet till gymnasiet 2021. När hon tog examen hyllade hon skolan i ett instagraminlägg.

I många fall undersöker intervjuer och texter kunskaps- och idéområden från olika perspektiv på ett sådant sätt att informationen kan hjälpa lärare konkret i undervisningen, som att ge lärarna bättre förståelse för eleverna. Att bygga relationer är avgörande för att få förtroende och förhoppningsvis stimulera den inre motivationen.

Till exempel finns tre texter om Socialt och Emotionellt Lärande, SEL. SEL som är ett område som det satsas stort på runt om i världen och även i vissa skolor i Sverige. Regeringar och utbildningsmyndigheter, universitet, som Harvard och Stanford, och OECD forskar på, tar fram underlag för och utvecklar SEL-program för skolever.  

Färdigheter som är avgörande för att lyckas i skolan och livet och vilka blir allt viktigare när ekonomin blir än mer inriktad på tjänster och service. Förutsättningar för att kunna utvecklas akademiskt.

Och i en tid när robotiseringen dessutom ökar snabbt. ”Enklare jobb”, som till exempel på McDonald´s och ICA, tas alltmer över av maskiner. Den som exempelvis inte ens har gått ut gymnasiet, inte pratar svenska bra, inte har välutvecklade sociala och emotionella färdigheter, får det än svårare framöver. Därför blir Socialt och Emotionellt Lärande alltmer avgörande.

Just nu sammanställs flera konkret lärorika och utvecklande podd-intervjuer med forskare och andra experter om konflikthantering i skolan. Skolor som inte kan hantera konflikter effektivt riskerar i värsta fall att destabiliseras och förstöra en betydande del av möjligheten — inte bara för de i konflikt — att utvecklas akademiskt.

Och elever som inte lär sig hantera konflikter i skolan, särskilt de som är utåtagerande, får det svårt i livet. På sajten finns en podd-intervju med en erfaren utbildare i konflikthantering och medling i skolor och fler är på gång. 

Andra skoltidskrifter gör sällan ovanstående. Det finns egentligen bara fackliga och artiklarna i dem är oftast bra, men övergripande och tar kort upp många olika frågor och ämnen. I en podd-intervju blir det möjligt att gå mer på djupet om det handlar om att undersöka två-tre frågor bara.

Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, i en intervju i Svenska Dagbladet, publicerad den 3 mars 2019, förklarar väl orsaken till skolkunskap.se:

Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.

Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.” 

Behovet av information som kan fungera förefaller vara särskilt stort hos nyutexaminerade lärare.

Från en artikel i Svenska Dagbladet: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, sade Magnus Bring, som då var lärarkandidat. 

Och glöm inte bort lärarbristen som växer kraftigt framöver, som gör att det troligtvis måste rekryteras många utan pedagogisk utbildning framöver. Den gruppen kan ha särskild nytta av skolkunskap.se

Skolverkets prognos är att bristen på lärare ökar till 45 000 om 15 år, enligt Peter Fredriksson, generaldirektör vid Skolverket, som kallar detta en ödesfråga.

Gruppen elever som inte får behörighet har många gånger en skrämmande mörk bild av sin framtid, något som gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. Som lärarvikarie i en högstadieskola i ett numera särskilt utsatt område för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen begåvad.

Då svarade hon att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s hur hon än presterade. Så hon hade ingen användning av skolan. Som lärarvikarie där under studietiden på universitetet mötte jag åtskilliga elever som uttryckte liknande tankar och känslor.

Därför betonas psykologisk kunskap särskilt: Hur går det exempelvis att förändra elevernas framtidsbild, få dem att förstå att de har möjligheter om de anstränger sig? De måste kunna anstränga sig för att lyckas. Hur stimuleras deras inre motivation på rätt sätt? Vilka nya, effektiva metoder finns? Och metoder som inte är så kända.

Men även om forskning stödjer metoder måste man vara kritisk. Annan forskning kan visa på ett annat resultat.

Idag akuta frågor: Hur går det att motivera även de utåtagerande? Vilken ny forskning kan hjälpa lärarna i just deras fall? Det gäller i högsta grad de unga killar som riskerar att bli kriminella i områden med stora socioekonomiska utmaningar. De lärare som arbetar där har ofta elever i den riskgruppen. Även skolor som inte ligger i de områdena har idag samma problem. Och den kunskapen kan inte sällan användas av i princip alla elever med behov av stöd. 

Enligt flera personer jag pratat med, vilka möter den gruppen unga idag, har den mörka framtidsbilden blivit än mer spridd, än svårare, bland många elever.  

Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i många skolor som redan tidigare hade den tyngsta bördan. De nya eleverna koncentreras många gånger till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Skolkunskap.se byggs en fördjupande och konkret användbar kunskaps- och idébank upp. Ett underlag som kan inspirera lärare på olika sätt i deras arbete.

Under rubriken Redaktör står det lite mer om vem jag är och vad jag gjort. Här anges en del av mina meriter, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden, sedan jag gick ut journalisthögskolan.

Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Ett underlag för eget kritiskt tänkande.

Tackar för att du läst!

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare