Det här är skolkunskap.se Förhoppningen är att hjälpa fler elever få behörighet till gymnasiet i socioekonomiskt utsatta områden — där kan bara 50-60 procent av en skolklass få behörighet — genom att inspirera lärare och rektorer med ny och intressant kunskap — med bland annat forskare, goda exempel och andra initierade — podd-intervjuerna är 30-50 minuter och de är inriktade på en eller två avgörande frågor kring det specifika ämnet — därför kan de ändå gå mer på djupet — läs vidare för en detaljrikare förklaring eller börja kolla in inläggen. Välkommen.

i Därför skolkunskap.se/Elev- och lärarstöd/Pedagogik

Lästid 4-5 minuter

Av Timothy Tore Hebb.

 

Hej!

För dig som vill veta mer om vad skolkunskap.se är och varför det finns ett stort behov av den idag:

Det här är också en kortare lägesbeskrivning av vissa av de problem och utmaningar många lärare och elever upplever i socioekonomiskt utsatta områden.  

Skolkunskap.se är en växande idé- och kunskapsbank, inte en nyhetstidskrift, som är inriktad på kunskap och idéer som främst kan hjälpa högstadielärare hjälpa fler unga få behörighet till gymnasiet i i första hand områden med socioekonomiska utmaningar.

Där en stor andel ofta inte får den behörigheten. Många gånger får inte 40-50 procent den. Även om en del högstadier i de områdena på senare tid lyckats höja andelen betydligt.

Men också i skolor som inte verkar i socioekonomiskt utsatta områden finns ofta elever med samma sorts förutsättningar vilka inte lyckas få behörighet till gymnasiet.  2021 fick 86 procent behörighet i Sverige.

Skolkunskap.se undersöker nyare och ny, pedagogisk och psykologisk forskning, annan expertkunskap samt beprövade och fungerande erfarenheter, som goda skolexempel, att det kan bli utvecklande och nyttigt för dessa högstadielärare i främst socioekonomiskt utsatta områden. Eller insiktsfulla och intressanta idéer och reflexioner av till exempel forskare som kan göra att man börjar tänka i nya banor. 

De som blir podd-intervjuade och de som utgör källor i övrigt är bland annat forskare och andra experter samt lärare och rektorer. I en podd-intervju går det att zooma in på det absolut viktigaste. Men det kan också vara tidigare elever för de sitter inne med mycket information om hur förbättra villkoren i skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Det görs  nästan bara genom att podd-intervjua primärkällan, som läraren och rektorn på skolan som lyckats höja behörigheten kraftigt, som forskaren som skrivit avhandlingen och är expert på området, som experten på myndigheten som gett ut en ny kvalitetsgranskning. Kunskap som idag ofta inte når ut till de lärare som behöver den som mest. För de behöver få den presenterad på rätt sätt att den kan bli användbar och nyttig. Ofta tas nya avhandlingar bara upp kort i de skoltidskrifter som finns. Och ämnen som utgår ifrån villkoren i de områdena får inte heller så stort utrymme.

Här tas avhandlingar och expertrapporter upp som kan vara några få år upp också. Vilka fortfarande är högaktuella, men som inte anses vara det för att de just inte är helt nya. Eller så har de bara glömts bort. 

Goda exempel betonas. skolkunskap.se finns en podd-intervju med rektorn och biträdande rektorn på Bredängsskolan, en skola i ett utsatt område i Stockholm, och de berättar tydligt i större detalj hur skolan lyckats höja andelen som får behörighet till gymnasiet från 39,7 procent 2014 till 78,3 procent 2020. En fördubbling på bara sex år. De två rektorerna berättar om hur skolan arbetar med det så kallade språkutvecklande arbetssättet. Att behärska svenska är en grund för att kunna utvecklas akademiskt i skolan. Många podd-intervjuer med experter handlar om hur stärka svenskan när elever med invandrarbakgrund behöver det.

skolkunskap.se finns också en podd-intervju med rektorn på Kringlaskolan. Där Greta Thunberg gick ut 9:an. Den ligger i ett särskilt utsatt område av Södertälje. Han berättar mer ingående hur — strukturen och metoderna — skolan uppnådde 85 procents behörighet till gymnasiet 2021. När hon tog examen hyllade hon skolan i ett instagraminlägg.

I många fall undersöker intervjuer och texter kunskaps- och idéområden från olika perspektiv på ett sådant sätt att informationen kan hjälpa lärare att få bättre förståelse för eleverna. Att bygga relationer är avgörande för att få förtroende och förhoppningsvis stimulera den inre motivationen. Särskilt i förhållande till en stor andel elever i socioekonomiskt utsatta områden.

Till exempel finns texter om Socialt och Emotionellt Lärande, SEL, som är ett område det satsas stort på i skolor runt om i världen och även i vissa skolor i Sverige. Men genomslaget, på ett rejält sätt som bygger på evidens, är inte stort i Sverige. Trots att den här kunskapen blir allt viktigare för att lyckas i skolan och livet. Många elever i socioekonomiskt utsatta områden, men också i skolor som inte ligger i sådana områden, behöver den. Regeringar, organisationer, utbildningsmyndigheter och universitet i omvärlden, som Harvard, Stanford och OECD, forskar på, tar fram underlag för och utvecklar SEL-program för skolever.  

När robotiseringen ökar snabbt. ”Enklare jobb”, som till exempel på Coop och ICA men också på lager och liknande, tas alltmer över av maskiner. Samtidigt ökar efterfrågan på service. Den som exempelvis inte har gått ut gymnasiet, inte pratar svenska bra, inte har välutvecklade sociala och emotionella färdigheter, får det än svårare framöver. Därför blir Socialt och Emotionellt Lärande också alltmer avgörande.

Och skolor, som inte kan hantera konflikter mellan elever effektivt, riskerar i värsta fall att destabiliseras och förstöra en betydande del av möjligheten — inte bara för de i konflikt — att utvecklas akademiskt.

Elever som inte lär sig hantera konflikter i skolan, för livet efter skolan, särskilt de som är utåtagerande, kan vara i riskzonen att bli kriminella, får det än svårare i livet. På skolkunskap.se finns podd-intervjuer med några av Sveriges främsta på lärarledd konflikthantering mellan elever. Det ska också satsas på podd-intervjuer med experter på bland annat mobbning och hur lärare kan gå till väga för att skapa goda relationer till ”röriga” klasser. I de intervjuer som redan gjorts med lärare finns många bra tips på det senare. Särskilt nyttigt för nyutexaminerade lärare som ska arbeta i socioekonomiskt utsatta områden.

Andra skoltidskrifter brister, som sagt, ofta i ovanstående. Det finns egentligen bara fackliga och artiklarna i dem är i regel bra, men övergripande och tar kort upp många olika frågor och ämnen på litet utrymme. I en podd-intervju blir det möjligt att gå mer på djupet när det handlar om att bara undersöka en eller två kritiska frågor, trots att intervjun inte är så lång, när primärkällan intervjuas effektivt — och om den är 30-50 minuter går det att exempelvis lyssna på den på väg till jobbet eller tur-retur jobbet.

Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, i en intervju i Svenska Dagbladet, publicerad den 3 mars 2019, förklarar väl orsaken till att skolkunskap.se behövs:

Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.

Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.” 

Behovet av information som kan fungera förefaller vara särskilt stort hos nyutexaminerade lärare.

Från en artikel i Svenska Dagbladet: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, sade Magnus Bring, som då var lärarkandidat. 

Och glöm inte bort lärarbristen som växer kraftigt framöver, som gör att det troligtvis måste rekryteras många utan pedagogisk utbildning framöver. Den gruppen kan ha särskild nytta av skolkunskap.se. För det blir troligtvis speciellt svårt att rekrytera behöriga lärare till socioekonomiskt utsatta områden. När de här lärarna får markant större möjligheter att välja var de vill arbeta.

Ett av de svåraste problemen idag, men som inte diskuteras så mycket, är den stora gruppen elever med en skrämmande mörk bild av sin framtid i socioekonomiskt utsatta områden. Vilket gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. När jag var lärarvikarie i en högstadieskola, i ett numera särskilt utsatt område, för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen begåvad.

Hon svarade att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s hur hon än presterade. Så hon hade ingen användning av skolan. Som lärarvikarie där under studietiden på universitetet mötte jag åtskilliga elever som uttryckte liknande tankar och känslor.

Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag, har den mörka framtidsbilden blivit än mer spridd, än svårare, bland många elever.  

Därför betonas psykologisk kunskap: Hur går det exempelvis att förändra elevernas framtidsbild, få dem att förstå att de har möjligheter om de anstränger sig? De måste kunna anstränga sig för att lyckas. Hur stimuleras deras inre motivation på rätt sätt? Vilka nya, effektiva metoder finns? Och metoder som inte är så kända? Många forskare i Sverige och utomlands har det som expertområde och de ska podd-intervjuas. Har alltid undrat varför kunskap som tas fram på universitet, kunskap som kan hjälpa olika yrkesgrupper, stannar på universitet. 

Men även om forskning stödjer metoder måste man vara kritisk. Annan forskning kan visa på ett annat resultat.

Idag akuta frågor: Hur går det att motivera även de utåtagerande? Vilken ny forskning kan hjälpa lärarna i just deras fall? Det gäller i högsta grad de unga killar som riskerar att bli kriminella i områden med stora socioekonomiska utmaningar. De lärare som arbetar där har ofta elever i den riskgruppen, men också elever som redan är det. Även många skolor som inte ligger i de områdena har idag inte sällan samma problem. Och den kunskapen kan stödja även elever som inte är i den riskzonen, men som också behöver stöd. 

Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i många skolor som redan tidigare hade den tyngsta bördan. De nya eleverna koncentreras många gånger till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:

Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.

Skolkunskap.se byggs en fördjupande och konkret användbar kunskaps- och idébank upp. Podd-intervjuer och texter som ligger kvar, men tas bort om de inte längre är aktuella av något skäl, och där det lätt går att hitta dem genom att söka på nyckelord, som konfliktlösning eller Socialt och Emotionellt Lärande. Ett kunskapsunderlag som kan inspirera lärare på olika sätt i deras arbete. Åtskilliga vet mycket av det här, men även lärare med lång erfarenhet och stor kunskap kan kanske inspireras av ett och annat.

Under rubriken Redaktör står det lite mer om vem jag är och vad jag gjort. Här anges en del av mina meriter, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden, sedan jag gick ut journalisthögskolan.

Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.

Ett underlag för eget kritiskt tänkande.

Tackar för att du läst!

Timothy Tore Hebb

Redaktör och grundare