Lästid 3-4 minuter
Av Timothy Tore Hebb.
Hej!
Begreppet ödesfråga har det tvivelsutan gått inflation i.
Men den här utmaningen uppfyller alla krav för att få kallas en ödesfråga för Sverige.
Skolkunskap.se är en expanderande idé- och kunskapsbank, inte en nyhetstidskrift, som är inriktad på kunskap och idéer som främst kan hjälpa högstadielärare hjälpa fler unga få behörighet till gymnasiet i i första hand områden med socioekonomiska utmaningar.
Där en stor andel ofta inte får den behörigheten. Många gånger får inte 40-50 procent den. Även om en del högstadier i de områdena på senare tid lyckats höja andelen betydligt. Gäller att lära av dem.
Men också i skolor som inte verkar i socioekonomiskt utsatta områden finns ofta elever med samma sorts förutsättningar vilka inte lyckas få behörighet till gymnasiet. 2021 fick 86 procent behörighet i Sverige.
Skolkunskap.se undersöker nyare och ny, pedagogisk och psykologisk forskning, annan expertkunskap samt beprövade och fungerande erfarenheter, som goda skolexempel, att det kan bli utvecklande och nyttigt för högstadielärare i främst socioekonomiskt utsatta områden. Eller insiktsfulla och intressanta idéer och reflexioner av till exempel forskare som kan göra att man börjar tänka i nya banor.
De som podd-intervjuas och de som utgör källor är även lärare och rektorer. I en podd-intervju går det att zooma in på det absolut viktigaste. Men det kan också vara tidigare elever för de sitter inne med mycket information om hur förbättra villkoren i skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Det görs nästan bara genom att podd-intervjua primärkällan, som läraren och rektorn på skolan som lyckats höja behörigheten kraftigt, som forskaren som skrivit avhandlingen och är expert på området, som experten på myndigheten som gett ut en ny kvalitetsgranskning. Kunskap som idag väldigt ofta inte når ut till de lärare som behöver den som mest. Här kan man gå direkt på och utveckla den nyttiga informationen.
För att få veta vilken sorts poddar och texter skolkunskap.se innehåller är det bara att scrolla ner på skolkunskap.se.
Till exempel finns texter om Socialt och Emotionellt Lärande, SEL, som är ett område det satsas stort på i skolor runt om i världen och även i vissa skolor i Sverige. Men genomslaget, på ett rejält sätt som bygger på evidens, är inte stort i Sverige. Trots att den här kunskapen blir allt viktigare för att lyckas i skolan och livet.
Många elever i socioekonomiskt utsatta områden, men också i skolor som inte ligger i sådana områden, behöver den. Regeringar, organisationer, utbildningsmyndigheter och universitet i omvärlden, som Harvard, Stanford och OECD, forskar på, tar fram underlag för och utvecklar SEL-program för skolever.
Det finns också exempel på högstadier i socioekonomiskt utsatta områden där andelen som får behörighet till gymnasiet är stor. Som till exempel Kringlaskolan, som ligger i ett särskilt utsatt område i Södertälje, där 85 procent fick behörighet 2021.
Skolkunskap.se har publicerat en podd-intervju med rektorn och han förklarar i större detalj hur skolan lyckas. Här gick förresten Greta Thunberg ut klass 9 2019 och när hon hade lämnat skolan skrev hon på sitt instagram:
”Jag önskar att alla barn hade haft samma möjlighet att gå på en skola som är lika bra som min. Jag kommer sakna er alla.”
När robotiseringen ökar snabbt. ”Enklare jobb”, som till exempel på Coop och ICA men också på lager och liknande, tas alltmer över av maskiner. Samtidigt ökar efterfrågan på service. Den som exempelvis inte har gått ut gymnasiet, inte pratar svenska bra, inte har välutvecklade sociala och emotionella färdigheter, får det än svårare framöver. Därför blir till exempel Socialt och Emotionellt Lärande alltmer avgörande.
Och skolor, som inte kan hantera konflikter mellan elever effektivt, där elever lär sig lösa konflikter, riskerar i värsta fall att destabiliseras och förstöra en betydande del av möjligheten — inte bara för de i konflikt — att utvecklas akademiskt.
I en podd-intervju blir det möjligt att gå mer på djupet när det handlar om att bara undersöka en eller två kritiska frågor, trots att intervjun inte är så lång, när primärkällan intervjuas effektivt — och om den är 30-50 minuter går det att exempelvis lyssna på den på väg till jobbet eller tur-retur jobbet, troligtvis tur-retur.
Johan Oljeqvist, Fryshusets (rikstäckande stödverksamhet för unga) VD, i en intervju i Svenska Dagbladet, publicerad den 3 mars 2019, förklarar väl orsaken till att skolkunskap.se behövs:
”Kärnan i problemet är de kollektivt segregerade områdena i förorterna där alltför många unga känner att det är kört. Man växer upp med en uppgivenhet, brist på vuxna förebilder och en arbetslöshet på ibland 50 procent inom vissa grupper.”
Han fortsätter: ”Skolan blir avgörande i det läget. Den måste bli bättre. Vi måste lyckas med att ge eleverna både kunskap och en tro på sig själva. Kosta vad det kosta vill.”
Behovet av information som kan fungera förefaller vara särskilt stort hos nyutexaminerade lärare.
Från en artikel i Svenska Dagbladet: ”Jag har inga verktyg för att hamna på en skola med mycket problem. Hur ska jag göra då? Om konflikthantering har vi lärt oss väldigt lite”, sade Magnus Bring, som då var lärarkandidat.
Ett av de svåraste problemen idag, men som inte diskuteras så mycket, är den stora gruppen elever med en skrämmande mörk bild av sin framtid i socioekonomiskt utsatta områden. Vilket gör att elever kan ge upp innan de ens försöker på riktigt. När jag var lärarvikarie i en högstadieskola, i ett numera särskilt utsatt område, för en del år sedan frågade jag en åttondeklassare varför hon inte ansträngde sig mer, hon var uppenbarligen begåvad.
Hon svarade att hon inte ens skulle få jobb på McDonald´s hur hon än presterade. Så hon hade ingen användning av skolan. Som lärarvikarie där under studietiden på universitetet mötte jag åtskilliga elever som uttryckte liknande tankar och känslor.
Enligt flera personer jag pratat med, som möter den gruppen unga idag, har den mörka framtidsbilden blivit än mer spridd, än mer rotad, än svårare, bland många elever.
Därför betonas psykologisk kunskap: Hur går det exempelvis att förändra elevers framtidsbild, få dem att förstå att de har möjligheter om de anstränger sig? De måste kunna anstränga sig för att lyckas. Hur stimuleras deras inre motivation på rätt sätt? Vilka nya, effektiva metoder finns? Och metoder som inte är så kända?
Många forskare i Sverige och utomlands har det som expertområde och de ska podd-intervjuas. Har alltid undrat varför kunskap som tas fram på universitet, kunskap som kan hjälpa olika yrkesgrupper, stannar på universitet.
Men även om forskning stödjer metoder måste man vara kritisk. Annan forskning kan visa på ett annat resultat.
Idag akuta frågor: Hur går det att motivera även de utåtagerande? Vilken ny forskning kan hjälpa lärarna i just deras fall? Det gäller i högsta grad de unga killar som riskerar att bli kriminella i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
De lärare som arbetar där har ofta elever i den riskgruppen, men också elever som redan är det. Även många skolor som inte ligger i de områdena har idag inte sällan samma problem. Och den kunskapen kan stödja även elever som inte är i den riskzonen, men som också behöver stöd.
Och med den stora flyktinginvandringen har utmaningen blivit betydligt större i många skolor som redan tidigare hade den tyngsta bördan. De nya eleverna koncentreras många gånger till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, sammanfattar i en artikel i Dagens Nyheter, den 28 oktober 2019, situationen:
”Problemet som lärare beskriver är att de känner sig övergivna. De tycker inte att de har de kunskaper och förutsättningar som krävs för att klara av detta.”
Under rubriken Redaktör står det lite mer om vem jag är och vad jag gjort. Här anges en del av mina meriter, bland annat om min bakgrund som journalist och informatör med vetenskap, sociala frågor, psykologi och pedagogik som specialområden, sedan jag gick ut journalisthögskolan.
Har skrivit och arbetat för bland annat Vetenskapsrådet, Liber Läromedel, Stockholms stad, Polarforskningssekretariatet och socialsekreterarnas kunskapstidskrift Socionomen.
Ett underlag för eget kritiskt tänkande.
Tackar för att du läst!
Timothy Tore Hebb
Redaktör och grundare
