Särskilt stöd Ofta används särskilda undervisningsgrupper fel. En nyare, större, svensk studie visar hur det görs rätt.

i Elev- och lärarstöd/Konflikthantering, självkänslan, elevens motivation, lärarrollen, m m/Ny och viktig forskning och kunskap om undervisning och lärandet/Pedagogik

(Det är viktigt att veta att denna webb-tidskrift är i början av att byggas upp med intressant material.)

Av redaktör Timothy Tore Hebb. Text och intervjufilm.

Jacob berättar i denna korta intervjufilm på drygt fem minuter bland annat om sitt dåliga samvete mot främst sin mamma, som växte fram, och hur det starkt bidrog till att han kunde lämna livet som tung kriminell.

Hade han förstått, på riktigt, hur han sårade henne, sina systrar och skulle förstöra sitt liv hade han troligtvis inte vid 15 års ålder börjat med småbrott, vilket sakta men säkert ledde till att han blev ”riktig” kriminell, drogberoende och hamnade i ett fängelse som har högsta säkerhetsklass. 

Skolkunskap.se tar upp viktig forskning om och goda exempel på hur effektivt förändra beteendet hos utåtagerande elever som förstör för andra och sig själva. Varav vissa är i riskzonen att bli kriminella. 

Ett starkt skäl, enligt Jacob, till att han valde, för han menar att det handlade om ett val, att bli ungdomskriminell var att han hamnade i en OBS-klass, eller observationsklasser som de egentligen hette, i skolan, ansågs annorlunda och särskildes från de andra, de i hans ögon normala. Då bestämde han sig för att strunta i allt. 

OBS-klasser försvann för åtskilliga år sedan, men här hamnade nästan alla permanent som av olika skäl inte ansågs fungera i en reguljär skolklass. 

Men en elev kan idag få gå i en särskild undervisningsgrupp om eleven bara på det sättet kan ges bättre förutsättningar för att klara sitt stödbehov än vad som är fallet om stödet getts i elevens ordinarie undervisningsgrupp, det vill säga i den reguljära, tidigare klassen med alla gamla klasskompisar. 

Om en elev hamnar i en särskild undervisningsgrupp finns fortfarande risk att eleven förlorar kontakten med sina gamla klasskompisar i den reguljära klassen, och stigmatiseras, och det kan stärka det utåtagerande beteendet om det finns ett sådant i grunden. 

Skolinspektionen publicerade 2014 rapporten ”Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp”. Granskningens slutsatser förblir naturligtvis aktuella framöver, berättar Anna Wide, undervisningsråd vid Skolinspektionen, vid ett samtal våren 2020.

Häri finns en bra beskrivning på sidorna 11-14 — som det står i granskningen bygger kunskapen på riktlinjer som anges i ”författningar och resultat från forskning och utredningar” — och den utgörs av en jämförelse mellan två olika hypotetiska skolor, A och B. Den visar hur den sorts särskilda undervisningsgrupp skola A använder fungerar mycket sämre för eleven som behöver det särskilda stödet.

Kommunen till vilken skola A hör placerar centralt ut elever i särskilda undervisningsgrupper och undervisningsgrupperna har specialiserats utifrån vilket sorts stödbehov eleverna har. De är därför utspridda på olika skolor. Därför förlorar de eleverna kontakten med sina gamla klasskompisar och lärare.

Skola B:s särskilda undervisningsgrupper är förebilder för här får eleverna behålla en fast kontakt med sin ordinarie klass, de exkluderas inte från tidigare klasskompisar, därför att de går kvar i sin gamla skola, den de gått i länge ofta och därmed med sina kompisar och lärare där. Där det finns en trygghet. Det minskar risken för att eleverna i den sortens särskilda undervisningsgrupp förlorar kontakten med sina gamla kompisar även om de placeras i en särskild undervisningsgrupp. Scheman i både den särskilda och den ordinarie undervisningsgruppen, den reguljära klassen, synkroniseras i skola B så att eleverna har raster samtidigt. 

Så många lektioner som möjligt äger rum i den ordinarie klassen som eleven går kvar i. Och läraren i den ordinarie klassen fortsätter undervisa eleven så mycket det går i undervisningsgruppen och ansvarar för lärandet där när andra lärare undervisar. Då blir det lättare att låta eleven komma tillbaka till den reguljära klassen om det går i fler ämnen. För vissa ämnen, när eleven klarar undervisningen med enbart stöd i den reguljära klassen, fortsätter eleven ha i den vanliga klassen hela tiden. Det står mycket mer viktigt i rapporten och med skola B som förebild går det att undvika många av de problem skolor har med särskilda undervisningsgrupper.

Skola B är, med Skolinspektionens ord, en skola som lyckas med konsten att kombinera de exkluderande verktygen med ett ”inkluderande förhållningssätt”. Och när den här strategin lyckas beror det ofta på att rektorn går i bräschen med sin stora kunskap och sitt energiska driv. Att varje elev får ett skräddarsytt stöd och att det stödet hela tiden utvärderas utifrån elevens utveckling är andra förutsättningar. 

Vissa skolor, understryker Skolinspektionen, använder sig av paketlösningar där en del ämnen rutinmässigt tas bort för alla elever som går i särskilda undervisningsgrupper, trots att många elever med rätt, individuellt stöd kan tillgodogöra sig dem. Hit hör kemi och fysik, det kan saknas behöriga lärare och labbsalar, men även SO-ämnen många gånger. Att de senare tas bort anser Skolinspektionen vara särskilt problematiskt därför att de är förutsättningar för att bli aktiva medborgare. Men alltid när ämnen tas bort blir det svårare, de måste läsas in, att studera vidare.

Det är vanligt att utåtagerande elever går i reguljära klasser i till exempel utsatta områden, även om de får olika sorters stöd, eftersom målet för svensk skola är att alla elever ska kunna gå i reguljära skolklasser, inkluderas, med alla andra barn och ungdomar.  Att stödet ska ges där.

Eftersom det är så här enligt Skollagen ligger det i alla andra elevers och föräldrars intresse att systemet med särskilda undervisningsgrupper och andra former av stödinsatser fungerar så bra som möjligt. 

Läraren får då mer tid för de andra eleverna när det till exempel blir bättre studiero. Skolan blir i allmänhet mindre orolig. Och de skolor som har problem med våld kan bli mindre våldsamma. Skolkunskap.se fokuserar på hur ge högstadielärarna det stödet för att uppnå det målet. Eftersom många elever går i särskilda undervisningsgrupper i skolor där behörigheten till gymnasiet är låg är det speciellt viktigt att denna särskilda stödform fungerar väl i de skolorna. 

Skolinspektionen riktar särskild kritik mot att många elever i behov av att få undervisning i en särskild undervisningsgrupp får vänta så länge på att få den hjälpen, ibland ända upp till två år. Det betyder att eleven kommer än mer efter och troligtvis får det ännu svårare med kompisrelationerna i klassen. De insatser som till slut sätts in blir därmed mindre effektiva. 

Målet är att eleven helt ska kunna komma tillbaka till den reguljära klassen och i den få en undervisning som passar. För när eleven kommit mer ikapp är det tänkt att eleven ska kunna inkluderas helt och fullt och bara få stöd i klassen.  

Skolinspektionen menar att om särskilda undervisningsgrupper utformas på ett bra sätt går det att uppnå målen för nästan alla elever.

Skolkunskap.se har en stor uppgift och det är att söka reda på intressanta och äldre artiklar från vederhäftiga källor, vilka är av intresse för målgruppen högstadielärare som verkar i utsatta områden och skolor. Men man måste komma ihåg att de lärartidningar som finns inte så ofta skriver om de specialinriktade ämnen som skolkunskap.se enbart fokuserar på, de som ska hjälpa högstadielärarna i utsatta områden. 

Andra lärartidningar måste skriva om så många områden, men när de gör det gör de det ofta inte på ett sätt så att det blir till stor nytta för målgruppen skolkunskap.se enbart riktar sig till. Andra gör det i regel på ett mer eller mindre översiktligt sätt. Fast ibland sker det dock bra, som här:

I Lärarförbundets tidskrift Chef & Ledarskap, för rektorer på och ledare för skolor, intervjuades Skolinspektionens Anna Wide, undervisningsråd, 2017 om granskningen denna text handlar och om särskilda undervisningsgrupper.

Intervjun med Jacob är inte tänkt att visas för elever, utan den är tänkt att ställa angelägna frågor till lärare. Risken finns att han trots sin berättelse kan betraktas som en förebild av något slag av vissa unga i riskzonen. 

Hur går det att på riktigt göra utåtagerande elever, varav vissa är i riskzonen att bli kriminella, medvetna om konsekvenserna när de är utåtagerande och struntar i skolan? I den åldern när många unga killar inte ser eller bryr sig om konsekvenserna. Att få dem att verkligen förstå hur deras negativa beteenden påverkar familjen och dem själva. Hur påverkar lärare bäst deras negativa beteenden i positiv riktning? 

Det finns alltid ny och nyare forskning och goda exempel som även behöriga högstadielärare inte känner till. På skolkunskap.se får lärare också skriva egna inlägg om sina erfarenheter och andra insikter. Lärare kan byta erfarenheter med och lära sig av varandra. Och uppleva att de är många som har en gemensam utmaning. Ett problem idag är att dessa högstadielärare många gånger känner sig ensamma om sitt uppdrag. Lärare kan även få välja intervjupersoner och göra egna intervjuer. 

Samtidigt är det åtskilliga elever som saknar stöd hemifrån. Hur gör lärare i det fallet? Skolkunskap.se innehåller forskning, insikter och goda exempel som möter de frågorna på många olika sätt.  

Lärare kan öka sin förståelse för de utåtagerande, de i riskzonen att bli kriminella, och för de som redan är det, genom Jacob. När han berättar hur han tänker och känner utifrån sin egen verklighet. 

Det relativt nya forskningsområdet relationell pedagogik bygger på att läraren utvecklar en relation till eleven som vilar på förtroende och lyssnande och då krävs det att läraren känner till elevens verklighet i viss utsträckning. I texten med Bojan, den tidigare ungdomskriminelle killen som återvände till skolan, står det mer om relationell pedagogik. Här finns även länkar till forskning. 

Jacob är dessutom en bra berättare som beskriver känslor väl och är genomtänkt.

Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments