Timothy Tore Hebb, podd-intervju.
I podd-intervjun nedanför på 33 minuter diskuterar Sargon El Khouri, tidigare rektor på en 4-9-skola i Göteborgsstadsdelen Angered, ett särskilt utsatt område, att det kunde ta 3-4 år att övertyga föräldrarna att ge sitt avgörande tillstånd att låta sina barn utredas för ADHD i skolan med barn med nästan bara utländsk bakgrund. Eftersom eleven började i skolan i fyran gick den då på högstadiet. Om det ens gick att låta eleven utredas.
Socialstyrelsen uppskattar att 4,5 procent av flickorna och nästan 9 procent av pojkarna mellan 10 och 17 hade en ADHD-diagnos 2020. Men de som specialiserar sig på flickor med ADHD menar att det inte är så stor skillnad, kanske ingen alls, för flickors ADHD visar sig bara ofta på andra sätt. Även om de grundläggande svårigheterna är lika för pojkar och flickor.
Barn till utlandsfödda föräldrar får en ADHD diagnos hälften så ofta jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. Det konstaterade Sveriges Television när man i mars 2021 analyserade Socialstyrelsens statistik.
Förhållandet såg likadant ut i socioekonomiskt utsatta områden som i övriga delar av Sverige för barn till utrikesfödda föräldrar. Utredaren i psykiatri vid Socialstyrelsen, Peter Salmi, sa i den artikeln att det ojämlika förhållandet fortsätter.
ADHD som utöver att förstöra studiemöjligheter och individuell utveckling på andra sätt dessutom är en stark riskfaktor för missbruk och kriminalitet.
Överläkaren MaiBritt Giacobini, specialist på barn- och ungdomspsykiatri, har flera års erfarenhet av arbete med barn och unga i särskilt utsatta områden i Stockholm.
– Det jag ser idag är ungefär som det var bland svenskfödda föräldrar på 80- och 90-talen, säger hon.
Ladda gärna ner podd-filen och lyssna på favoritspelaren istället.
