Av Timothy Tore Hebb.
Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utvecklings (OECD) första studie, ”Beyond Academic Learning – first results from the survey of social and emotional skills”, om sociala och emotionella färdigheter publicerades i slutet av 2021. Eller som området mer formellt kallas på svenska: Socialt och Emotionellt Lärande.
Första rapporten som ska mynna ut i att OECD via lärare kan låta elever utveckla en redskapslåda som ger dem verktygen att skapa egna sociala och emotionella färdigheter så att chansen ökar att de lyckas i skolan och livet.
Vilket sker genom att stärka elevernas möjligheter att må bra med sig själva och fungera väl med andra, att kunna förverkliga mål och ett bra liv, och att kunna nå dessa livsmål därför att andra mår bra med dig. Det som inte direkt har med själva skollärandet att göra utan gynnar det indirekt.
Här citeras åtskilliga, avgörande delar av rapporten för att ge en tydlig bild av resultaten. Det krävs tydligare förklaringar för att förstå slutsatserna.
Och i slutet framförs kritik, men den kanske är förhastad eftersom det kommer fler rapporter från OECD på området.
(Nedan finns en länk för att ladda ner hela rapporten.)
Vad är då Socialt och Emotionellt Lärande (här används även akronymen SEL), för de som inte känner till begreppet?
Det beskrivs nog bäst genom att ange några av de sociala och emotionella färdigheter som undersöks i rapporten — hur mycket av dessa färdigheter eleverna själva uppskattar att de har. Det sker genom att ta ställning till hur mycket av olika påståenden de håller med om enligt en femgradig skala. Lite längre ner finns ett exempel, om hur psykologiskt välbefinnande mätts för 15-åringar.
Rapporten undersöker nivån av bland annat nyfikenhet, självkontroll, social förmåga, idoghet, empati, tillit, stresstolerans och motivation hos eleverna.
Den som vill läsa en mer ingående beskrivning (en sida) från rapporten som radar upp vilka sociala och emotionella färdigheter som ingår i studien kan klicka här.
Men också föräldrar och lärare har deltagit för att uppskatta elevernas sociala och emotionella färdigheter. Så här står det om frågorna till eleverna för att mäta psykologiskt välbefinnande.
”The index of current psychological well-being (ST_WELLBEING) was constructed using students responses (STQM020) about how they have been feeling over the last two weeks (“At no time”, “Some of the time”, “More than half of the time”, “Most of the time”, “All of the time”) in relation to the following statements: “I have felt cheerful and in good spirits”, “I have felt calm and relaxed”, “I have felt active and vigorous”, ”I have woken up feeling fresh and rested” and “My daily life was filled with things that interest me”. Higher scale scores correspond to higher perceived levels of positive student well-being.”
Längst ner finns en länk till hela rapporten och på sidorna 161-164 går det att läsa mer om hur olika sociala och emotionella färdigheter mätts när det gäller frågorna till 15-åringarna.
I rapporten beskrivs hur färdigheter stärks genom självförstärkande cirklar av gynnsamma färdigheter och mål. Orsaker får konsekvenser och de konsekvenserna förstärker nämnda orsaker.
Som till exempel i detta fall
”Optimism, curiosity and achievement motivation, mainly, are related to how well students and teachers get along, a finding also observed in other studies.”
Och
”Furthermore, students’ feelings of closeness to teachers are positively related to their classroom engagement, which can be seen as a form of achievement motivation.”
Elev-lärar-relationen är viktig som förutsättning för att utveckla positiva sociala och emotionella färdigheter, slår rapporten fast.
“The social and emotional skills included in this study can be organised in the broad domains of the Big Five personality traits: Openness, Conscientiousness, Extraversion, Agreeableness and Neuroticism. The Big Five is one of the most well-established frameworks in the field of personality psychology.“
Vilka mer exakt är:
— Open-mindedness (Openness): Open-mindedness, which refers to individuals’ will to consider other perspectives or to try out new experiences, is predictive of educational attainment, which has life-long positive benefits and seems to equip individuals better to deal with life changes.
— Task performance (Conscientiousness): Those who are conscientious, self-disciplined and persistent can stay on task, and tend to be high achievers, especially when it comes to education and work outcomes.
— Engaging with others (Extraversion): Those who engage with others or are extraverted are usually energetic, positive and assertive. Engaging with others is critical for emotional regulation, collaboration, open-mindedness, and leadership, and tends to lead to better employment outcomes. Extroverts also build social support networks more quickly, which is beneficial for mental health outcomes.
— Collaboration (Agreeableness): People who are open to collaboration can be sympathetic to others and express altruism. Agreeableness or collaboration translates into better quality relationships, more pro-social behaviours and fewer behavioural issues.
— Emotional regulation (Neuroticism): This encompasses skills that enable individuals to deal with negative emotional experiences and stressors. Being able to regulate one’s emotions is essential for multiple life outcomes, and seems to be an especially important predictor of enhanced mental and physical health.
Skolor och elever i åldrarna 10 och 15 i tio städer ingår i studien: Helsingfors, Houston, Moskva, Ottawa, Daegu (Sydkorea), Sintra (Portugal), Suzhou (Kina), Istanbul, Manizales (Colombia) och Bogota (Colombia). Alla länder finns inom OECD-området utom Moskva och Suzhou vilka ligger i länder som OECD har nära samarbeten med. Intressant är att resultaten i stor utsträckning är snarlika för de olika städerna.
Goda sociala relationer i allmänhet är viktigt som en social och emotionell färdighet. I sociala relationer, såsom studien definierar dem, ingår tre olika sorter: tillhörigheten till skolan, upplevelsen av/ risken att bli mobbad och relationen till läraren. Och sociala relationer och optimism relaterar till varandra.
”optimism is related to all three measures of social relations in school but that co-operation and sociability are also positively related to students’ sense of school belonging. Emotional control, stress resistance and trust are negatively related to bullying and curiosity and achievement motivation are related to how well students and teachers get along.
These results show that different skills matter for different student outcomes. Despite the fact that social and emotional skills is often used as a catch-all term to denote common characteristics, they are, in fact, a compendium of complementary skills that are differently related to different outcomes and contexts.”
Rapporten konstaterar att den SEL-egenskap som är mest avgörande för psykologiskt välbefinnande i allmänhet i alla undersökta städer och oberoende av de studerades ålder är optimism. På andra plats kommer tillit. Men också, för äldre studenter, i allmänhet: stressresistens. Även förmågan att kontrollera sina känslor och energinivån hos elever påverkar det psykologiska välbefinnandet.
OECD har såklart också ekonomiska motiv till att vilja sprida den här kunskapen till medlemsstaterna och andra associerade länder: med bättre sociala och emotionella färdigheter ska unga få hjälp att bättre möta en ekonomi som blir alltmer inriktad på tjänster och service som ställer allt högre krav på just sociala och emotionella förmågor.
Den som inte kan möta den alltmer ”mjuka” efterfrågan på arbetskraft får det än svårare. OECD betonar i rapporten att det självklart ställer minst sagt stora krav på lärare. I synnerhet när det gäller elever som särskilt behöver dessa färdigheter och inte får ”med sig” dem automatiskt hemifrån i större utsträckning eller genom vänner och andra på skolan i tillräcklig grad. Arbetsbördan blir ännu tyngre på lärare.
Det kan vara bra att förklara ytterligare vad OECD är. Organisationen samlar 38 olika länder, bland annat Sverige, och bildades 1961 för att stimulera ekonomisk utveckling och bidra till demokrati. OECD står till exempel bakom Pisa-undersökningen.
Andreas Schleicher, Director for Education and Skills vid OECD, förklarar ytterligare skälet till rapporten. Han som utöver det SEL-utvecklande arbetet också ansvarar för just Pisa-mätningarna:
“When students feel they are treated in a fair way, when the school and its staff help students develop a sense of belonging, when they provide for a disciplined, structured and cooperative environment, when the environment is supportive and less punitive, their social and emotional skills develop better.
They are less prone to destructive behaviour with its attendant societal consequences and primed to fulfil their potential. In a world that is shifting, evolving and polarising as quickly as ours, schools need to send our children out with a fully packed tool box – not just of cognitive skills, but social and emotional ones too.”
Utifrån det han säger går det att kritisera OECD-rapporten. Andreas Schleicher skriver att satsningarna på det Sociala och Emotionella Lärandet, vilket denna rapport förhoppningsvis är en första byggsten för att göra, ska lyfta de som behöver stöd för att utveckla dessa färdigheter som mest, för att möta den allt större socioekonomiska polariseringen i samhället.
Men i rapporten särskiljs inte de priviligierade från de som inte är det. I de fall när de mindre priviligierade behöver större stöd att utveckla de sociala och emotionella färdigheterna. För de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden och speciellt behöver stöd utveckla färdigheterna. Mer än i övergripande och allmänna termer. Kanske är det så att bägge grupperna – de priviligierade och inte priviligierade – behöver samma sorts stöd, bara att de mindre priviligierade med behov av särskilt stort stöd behöver mer av samma stöd som de priviligierade? Dock verkar det som att de med sämst färdigheter behöver till del annorlunda stöd. Rapporten ger, som sagt, inget svar på den frågan förutom antydningar.
Andreas Schleicher sammanfattar samtidigt: “Students from advantaged backgrounds reported higher social and emotional skills than their disadvantaged peers in every skill that was measured and in all cities participating in the survey.”
Det vore intressant att veta om det finns underlag för att avgöra om det finns särskilda grupper av de mindre priviligierade som uppvisar brister på specifika sociala och emotionella färdigheter. Är det så att till exempel de utåtagerande 15-åringarna kanske uppvisar någon specifik form av lägre tillit i förhållande till andra och någon specifik form av brist på motivation än andra?
Den här gruppen bör vara speciellt betydelsefull att nå med det Sociala och Emotionella Lärandet. Det är de som kommer tillhöra de allt större förlorarna framöver om de inte lär sig de här färdigheterna tillräckligt väl. Alla vet att svenskan är en förutsättning för att ett bra liv i Sverige och det vore viktigt att veta vilka specifika sociala och emotionella färdigheter som gynnar lärandet av svenska. Nu konstaterar rapporten att allmänt så avgör alla sociala och emotionella färdigheter hur väl en elev presterar i skolan.
Fast i några fall definierar rapporten avgörande förutsättningar för att hjälpa de mindre priviligierade allmänt, även om det är, som sagt, synnerligen övergripande och just allmänt. Ett exempel:
“Furthermore, socio-economically advantaged students indicated a higher sense of school belonging and better student-teacher relations compared to disadvantaged students.”
Det kan dock visa vad en skola i ett utsatt område kan behöva betona övergripande för att skapa förutsättningar för att bättre lyckas utveckla dessa elevers sociala och emotionella färdigheter.
Och vissa slutsatser förvånar, som att
”trust is positively related to math grades among 15-year-olds in 7 of the 9 cities with available data in this indicator after accounting for socio-economic status, gender, scores from the cognitive ability test, and other social and emotional skills.”
En hel del är självklarheter, kan man tycka, även om det är bra att få även det som uppfattas som självklarheter understödda av den här sortens studier.
”curiosity and persistence, especially, are positively related to students’ academic performance”
Och
”In particular, being intellectually curious and persistent are the social and emotional skills most strongly related to school grades for both 10- and 15-year-olds in reading, mathematics and the arts. These findings emphasise the importance of not only dedication in pursuing predetermined goals, even in the face of difficulties, but also cultivating an intellectual curiosity for a diverse range of topics.
External forces like parents’ or teachers’ expectations can drive persistence. External drivers, however, can disappear or change over time but intellectual curiosity is a powerful intrinsic motivator. Students who are curious about a diverse set of topics and love learning new things are better equipped to face difficulties and are more likely to reach their goals.”
För den som betonar vikten av kreativitet — även om det också känns självklart — visar rapporten
”that students who rated themselves as highly creative tended to describe themselves as persistent and eager to learn new things.”
Andreas Schleicher skriver också att
“They (flickor) also reported higher levels of skills that are important in an interconnected world, like empathy, co-operation, and tolerance. In contrast, boys exhibited higher emotional regulation skills like stress resistance, optimism and emotional control as well as important social skills like assertiveness and energy.”
Det kan visa vad pojkar generellt behöver utveckla för kompletterande färdigheter och vad flickor behöver utveckla för kompletterande färdigheter. För att bli de där ”well-rounded citizens” som Schleicher önskar.
Och sociala och emotionella färdigheter är, som nämnts, kopplade till hur väl eleven presterar akademiskt. Men här är en bättre förklaring
”Social and emotional skills are not just important in their own right. The results from the survey show that they are also important predictors of school grades across age cohorts, subjects, and cities. In particular, being intellectually curious and persistent are the social and emotional skills most strongly related to school grades for both 10- and 15-year-olds in reading, mathematics and the arts.”
Så till den stora kritiken. Förhoppningen är nu att rapporten blir grunden till att utveckla effektiva och inte för komplexa SEL-program. Även specifikt för de som bor i socioekonomiskt utsatta områden, för den grupp där som behöver utveckla dessa färdigheter som mest för att lyckas i skolan och livet. Om de nu behöver annorlunda SEL-program eller mer av samma insatser som alla andra som följer det ”vanliga” programmet.
I rapporten beskrivs kort några intressanta SEL-program som används i de undersökta länderna redan.
Finskt SEL-program som utgår ifrån antimobbning
Irländska, australiska och sydkoreanska program för att gynna elevernas välbefinnande i klassrummet
Kanadensiska regeringens som utgår ifrån psykologiskt och fysiskt välbefinnande
Så man hoppas att OECD till nästa rapport eller till en tredje, om det publiceras en tredje, tar fram konkret användbara SEL-program, vilka är evidensbaserade, där man vet att de fungerar. Eller evidensbaserade SEL-moduler så att skolor själva kan bestämma hur de kombinera åtgärderna. Så arbetar CASEL, världens främsta kunskapsorganisation på Socialt och Emotionellt Lärande och situerat i USA.
Det man särskilt önskar, och det har säkert nämnts en gång för många redan, är att det utvecklas effektiva SEL-program för specifika undergrupper, om det nu behövs. Som till exempel för utåtagerande killar eller mycket omotiverade elever eller elever som ser väldigt mörkt på framtiden i allmänhet. De som därför ofta ger upp i skolan utan att ens försöka. Vilka färdigheter är de i störst behov av? Hur stöds de bäst för att utveckla just de färdigheterna?
För lärare vill ha evidensbaserade och effektiva SEL-program, vilka inte är för komplexa, för att speciellt stödja de elever som behöver utveckla sina sociala och emotionella färdigheter som mest. Det leder ju bland annat till elever som mår bättre, en förbättrad social miljö på skolan samt högre betyg, enligt OECD. Och alla andra positiva förmågor som stärks.
Det är därför dessutom synnerligen underligt, utifrån hur avgörande kunskapen om dessa färdigheter är för barn, ungdomar och vuxna, att till exempel den svenska Regeringen eller Utbildningsdepartementet eller varför inte kommuners utbildningsförvaltningar inte tar initiativet till att ta fram ett evidensbaserat underlag för att utveckla effektiva SEL-program.
Så att de relativt enkelt kan genomföras eller skolorna kan utveckla egna vilka står på en evidensbaserad grund. Där det offentliga till och med kan hjälpa till med resurser för att etablera dem på skolor där det anses särskilt nödvändigt. Som att till exempel undervisa lärare så att det blir lättare att träffa rätt. Att skolorna får tillgång till experter på hur elever bäst utvecklar dessa nödvändiga färdigheter.
Det finns skolor som menar att de har Socialt och Emotionellt Lärande som del av verksamheten, men hur effektiva är de egentligen i de fallen? Det är möjligt att de är mycket effektiva. Kompetensen finns definitivt på skolorna. Men finns tiden att utveckla bra program utifrån rätt evidensbaserad kunskapsgrund och implementera dem?
Därför måste de fungerande programmen eller kunskapsgrunden för dem med stor sannolikhet tillhandahållas av en offentlig organisation som har resurserna och kunskapen. Det kan vara utbildningsförvaltningar som ger det SEL-stödet eller varför inte på nationell nivå, som att Regeringen tar det initiativet. Särskilt för de elever som behöver färdigheterna som mest i utsatta områden.
För att skapa förutsättningarna för att alla elever får en chans att odla den här fundamentalt avgörande kunskapen.
Klicka här för att ladda ner hela OECD:s rapport.
